Artikel

Skatteverket tolkar Skandia-domen och HFD:s dom om transaktioner mellan etableringar i olika länder 

Tax News FSI februari 2016

Uppdaterad 2016-02-09

Den 23 november 2015 publicerade Skatteverket ett ställningstagande avseende tillhandahållanden mellan två etableringar inom samma företag, när den svenska etableringen ingår i en svensk momsgrupp. Ställningstagandet ger Skatteverkets tolkning av EU-domstolens uppmärksammade dom i det så kallade Skandia-målet (C-7/13) samt Högsta förvaltningsdomstolens efterföljande dom på samma ämne (HFD 2015 ref. 22).

Beskattningsbar person

När ett företags svenska etablering, filial eller huvudkontor, träder in i en svensk momsgrupp upphör etableringen att vara en del av företaget från ett momsperspektiv. Den svenska etableringen tillhör istället momsgruppen som utgör en egen beskattningsbar person, fristående från samtliga gruppmedlemmars eventuella utländska etableringar.

Omsättning

Eftersom två etableringar inom samma företag ska hanteras som två separata beskattningsbara personer i det fall den svenska etableringen ingår i en svensk momsgrupp ska de transaktioner som går mellan etableringarna ses som en omsättning som kan vara föremål för moms. Det saknar betydelse om den tjänst som tillhandahålls mellan etableringarna i ett första led har köpts in från externa leverantörer eller om den är internt producerad, momsbeskattning kan förekomma i båda fallen.

För att avgöra om en transaktion ska vara föremål för moms anser Skatteverket att den avgörande faktorn är huruvida transaktionen avser en verklig tjänst som tillhandahålls mot ersättning (vilket förutsätter en direkt koppling mellan tjänsten och ersättningen). Skatteverket ger inte någon vägledning kring vilka tillhandahållanden som är en ”verklig tjänst”, däremot anges att exempelvis interna kostnadsallokeringar samt ersättning enligt inkomstskatterättsliga internprissättningsregler kan utgöra ersättning från ett momsperspektiv.

Konsekvens

Ovanstående innebär att tjänster som är momspliktiga och som tillhandahålls från en utländsk etablering till dess etablering som ingår i en svensk momsgrupp ska beskattas i Sverige på så sätt att momsgruppen redovisar förvärvsmoms. Vidare menar Skatteverket att tjänster som är momspliktiga och som tillhandahålls från en etablering som ingår i en svensk momsgrupp till dess utländska etableringar ska redovisas i momsgruppens periodiska sammanställning och därmed också generera en avdragsrätt för moms.

Kommentar

Skatteverkets ställningstagande följer av Skandia-domen och är i linje med utgången i den ovan nämnda domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Den rådande situationen medför likväl utmaningar för många svenska momsgrupper då samtliga gränsöverskridande interna tjänsteflöden bör granskas från ett momsperspektiv för att säkerställa en korrekt beskattning. Mot bakgrund av att oklarhet råder om vad som är en ”verklig tjänst” enligt Skatteverkets mening samt när en tjänst ska anses vara direkt kopplad till olika typer av ersättning kan en sådan utredning föranleda svårigheter.

I ljuset av ovan samt till följd av att skattemyndigheter i andra EU-länder har tolkat följderna av Skandia-domen på andra sätt är området minst sagt komplext. Det ska slutligen noteras att Skatteverkets ställningstagande inte alls adresserar transaktioner mellan en utländsk etablering och en svensk etablering i det fall den utländska etableringen ingår i en utländsk momsgrupp. Huruvida sådana transaktioner ska beskattas i Sverige är fortsatt oklart.

Se tidigare artiklar

EU-domstolens dom i Skandia-målet > (oktober 2014)
HFD tolkar tillämpningen av EU-domstolens dom i Skandia-målet > (maj 2015)

Hade du nytta av den här informationen?