Styrelsearvoden ska beskattas i inkomstslaget tjänst

HFD meddelar i sin dom 2017-06-20 (mål nr 278-17) att de avvisar överklagandet och fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Bakgrund

Den 1 januari 2009 tillkom ett stycke i inkomstskattelagens 13:e kapitel som enligt Skatteverket utvidgade definitionen av vad som kunde anses utgöra näringsverksamhet. Civilrättsligt anses dock styrelseuppdrag vara av personlig art och kan enligt aktiebolagslagen endast utövas av en fysisk person. Enligt äldre rättspraxis ska därför styrelsearvoden som utgångspunkt beskattas som inkomst av tjänst för styrelseledamoten, oavsett om arvodena fakturerats från aktiebolag eller inte.

I samband med 2009 års lagändring uttalade Skatteverket att innebörden av lagändringen var att styrelsearbete skulle kunna utgöra inkomst av näringsverksamhet och därmed också kunna faktureras från aktiebolag. Lagändringen innebär således ett förändrat synsätt i förhållande till äldre rättspraxis där presumtionen varit att styrelsearbete utgör inkomst av tjänst i skatterättslig mening (Skatteverkets ställningstagande 2008-12-11, Utfärdande av F-skattsedel efter ändrat näringsbegrepp, dnr: 131 751308-08/111).

I ett förhandsbesked från den 21 december 2016 (SRN dnr 9/16/D) rörande frågan om beskattning av styrelsearvoden, konstaterade Skatterättsnämnden att 2009 års lagändring har fått till följd att fler kan få sin verksamhet bedömd som näringsverksamhet. Nämnden menade dock att lagändringen 2009 inte inneburit en förändring i synen på styrelsearbetets personliga natur och att presumtionen att styrelsearvoden som huvudregel ska anses utgöra inkomst av tjänst inte ändrats. Presumtionen om tjänstebeskattning kan endast brytas vid vissa särskilda och specifika omständigheter. Skatterättsnämnden uttalade också att äldre praxis alltjämt är tillämplig. I det aktuella förhandsbeskedet fann Skatterättsnämnden att de nio styrelseuppdragen, som utfördes på konsultbasis och fakturerades via ett av styrelseledamotens helägda aktiebolag, skulle beskattas i inkomstslaget tjänst.

Förhandsbeskedet överklagades och Högsta förvaltningsdomstolen fastställde nu genom sin dom Skatterättsnämndens förhandsbesked. HFD motiverar sitt domslut med att i situationer, där verksamheten i bolaget i allt väsentligt bygger på ägarens personliga arbetsinsats, ska bortses från att styrelsearvodet fakturerats via ett bolag och beskattning ska istället ske hos styrelseledamoten såsom tjänsteinkomst. Vidare anger HFD att 2009 års lagändring av näringsbegreppet i 13 kap 1 § inkomstskattelagen (IL) inte ska påverka bedömningen av beskattningen av styrelsearvoden i det aktuella fallet. HFD anser att lagändringen tog sikte på andra omständigheter än de som varit vägledande för praxis beträffande beskattningen av styrelsearvoden, dvs. att aktiebolagslagen fortsatt ger styrelseuppdraget en särskild och framför allt personlig karaktär. De i målet aktuella styrelseuppdragen utgjorde inte sådana tillfälliga och särskilt avgränsade uppdrag som krävs för att arvodena ska kunna beskattas hos bolaget.

Deloittes kommentar

I och med HFD:s bedömning kvarstår problematiken och komplexiteten kring frågan om beskattning av styrelsearvoden som faktureras genom bolag. Det går av domen att utläsa att styrelseuppdrag bör tolkas i ljuset av aktiebolagslagen och därför som huvudregel ska anses vara av sådan personlig art att styrelsearvoden därför som huvudregel ska tjänstebeskattas. Utbetalningar av styrelsearvoden ska i dessa fall utgöra underlag för arbetsgivaravgifter.

Enligt HFD ska det emellertid fortsatt vara möjligt att fakturera styrelsearvoden genom eget bolag utan att detta föranleder tjänstebeskattning för delägaren. Det krävs i så fall att det är fråga om ett uppdrag som innefattar andra delar än de som är kopplade till aktiebolagslagens ansvar som styrelseledamot. Uppdraget måste då även uppfylla det skattemässiga näringsbegreppet och kraven i 13 kap 1 § IL vilket anger att uppdraget ska vara självständigt bedrivet och att uppdragstagaren ska agera oberoende i förhållande till uppdragsgivaren. För att undvika tjänstebeskattning ska uppdraget därtill vara av tillfällig art och särskilt avgränsat för att kunna beskattas hos bolaget. Detta får till följd att det generellt kommer att vara mycket svårare att fakturera styrelsearvoden genom bolag i framtiden.

I praktiken medför domen att bolag bör se över hur deras styrelsearvoden ska hanteras framöver och värdera om bolagets enskilda hantering behöver ändras på något sätt. Vid en sådan genomgång bör man utgå från flera aspekter, där inkomstskatt, sociala avgifter och moms är några av dessa.

Domen kommer sannolikt att leda till ett mer restriktivt synsätt hos Skatteverket och domstolarna, dock återstår att se om det förändrade synsättet endast omfattar den framtida bedömningen av styrelsearvoden eller om verket även kommer att angripa hur styrelsearvoden hanterats historiskt.

Kontakta gärna oss på Deloitte Tax om du i dagsläget fakturerar styrelsearvoden via eget aktiebolag eller tar emot fakturor som avser styrelsearbete, och vill diskutera vad de praktiska konsekvenserna kan bli för er.