Budgetpropositionen 2017 - Förslag till ändringar på det indirekta skatteområdet

För mer information om innehållet i propositionen, se regeringens hemsida på www.regeringen.se/budget.

Utökad avdragsrätt för moms på representationskostnader

Vid representation får avdraget för moms som avser måltider eller liknande förtäring högst uppgå till den ingående momsen på en utgift om 300 kronor per person och tillfälle. Samtidigt slopas avdragsrätten för representationsmåltider inkomstskatterättsligt, utom för enklare förtäring av mindre värde.

Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017.

Omsättningsgräns för moms

En beskattningsbar person vars omsättning inom landet för det innevarande beskattningsåret, eller något av de två närmast föregående beskattningsåren, inte överstiger 30 000 kronor får under vissa förutsättningar befrias från att redovisa moms på sin försäljning. En sådan beskattningsbar person har inte heller rätt till avdrag för ingående moms.

Vid beräkningen av omsättningsgränsen ska beskattningsunderlaget från samtliga skattepliktiga omsättningar av varor och tjänster inom landet omfattas. Även vissa andra transaktioner ska ingå, bland annat export, undantagna transaktioner som medför återbetalningsrätt, fastighetstransaktioner, finansiella transaktioner och försäkringstransaktioner. Vid beräkning av omsättningsgränsen ska inte omsättning av anläggningstillgångar ingå.

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet omfattas inte av momsbefrielsen.

Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017.

Sänkt moms på vissa reparationer

Momsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 25 procent till 12 procent. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017.

Slopad intäktsränta på skattekontot

Om basräntan, dvs. den ränta som används för beräkning av intäkts- och kostnadsränta på skattekontot, inte överstiger 1,25 procent ska intäktsräntan på skattekontot vara 0. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017 och innebär med nuvarande nivå på basräntan att intäktsränta på skattekontot inte kommer att utgå från och med det datumet.

Ändrad rätt till ersättning för moms för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund

Rätten till ersättning för ingående moms, och för dold moms, utökas till att även omfatta de fall då kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund bedriver boendeformerna hem för vård eller boende eller stödboende i egen regi.

Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017.

Ändrad beskattning av dieselbränsle i båtar och skepp inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk

Dieselbränsle som förbrukas i skepp och båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet föreslås beskattas på samma sätt som dieselbränsle som förbrukas i arbetsmaskiner i de angivna sektorerna. Det innebär att befrielse från koldioxidskatten medges med 1 430 kronor per kubikmeter dieselbränsle (1 700 kronor per kubikmeter under åren 2017–2018) som förbrukas på det sättet. Skattebefrielsen åstadkoms antingen genom avdrag från koldioxidskatten eller genom återbetalning.

Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017.

Vissa frågor på elskatteområdet

1.     Energiskatt på elektrisk kraft ska tas ut med endast en skattesats. Den lägre beskattningsnivån som aktualiseras vid förbrukning för vissa ändamål åstadkommer man istället enbart genom avdrag eller återbetalning.

2.     Den som beräknas förbruka elektrisk kraft i mycket stor omfattning får godkännas som frivilligt skattskyldig av Skatteverket om den övervägande delen av förbrukningen sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i en datorhall.

3.     Återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft får, utom i fråga om landström samt förbrukning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, endast göras för den del som överstiger 8 000 kronor per kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning får Skatteverket medge att ansökan om återbetalning av skatten görs per kalenderkvartal.

4.     Huvudregeln om att skatten ska baseras på mätning av den elektriska kraften utvidgas så att den omfattar alla skattskyldiga, dvs. även de frivilligt skattskyldiga.

5.     Begreppet ”stödordning” utvidgas till att även omfatta fall av statliga stöd på elskatteområdet.

6.     Statliga stöd i form av en lägre energiskattenivå på elektrisk kraft ges inte till stödmottagare som är företag utan rätt till statligt stöd. Med företag utan rätt till statligt stöd förstås

a)    företag i ekonomiska svårigheter, och

b)    företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

7.     Företag inom datacenterbranschen ska kunna få den lägre energiskattenivån om 0,5 öre per kilowattimme.

8.     Den särskilda energiskattesatsen för elektrisk kraft som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige ersätts med en nedsatt skattenivå som uppnås genom avdrag samt begränsas för att säkerställa att nedsättningen är förenlig med EU-rätten.

9.     Elhandelsföretagens (elleverantörernas) roll som skattskyldiga för leveranser till förbrukarna tas över av elnätsföretagen (nätinnehavarna).

10.  Den myndighet som är systemansvarig enligt 8 kap. 1 § ellagen, dvs. Affärsverket svenska kraftnät, undantas från kretsen av skattskyldiga.

11.  De nuvarande reglerna om skattskyldighet för den för vars räkning elektrisk kraft förs in till landet tas bort. I stället införs en ny regel om skattskyldighet för den som, utan att vara producent eller elnätsföretag, innehar ett elnät för vilket koncession inte meddelats och som via detta elnät för in elektrisk kraft till Sverige.

Punkterna 1-8 föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. För att ansökningar om godkännande som frivilligt skattskyldig ska kunna prövas inför den 1 januari 2017 träder dock bestämmelsen om godkännande av frivilligt skattskyldiga (jfr p. 2 ovan) i kraft den 15 december 2016. Punkterna 9-11 föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Kommande skatteförändringar på energiområdet

För att uppfylla ramöverenskommelsen som träffats på energiområdet mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna aviseras följande förändringar i energibeskattningen.

1.     Skatten på termisk effekt bör fasas ut i två steg genom sänkningar av skattesatsen den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018. Vid det första tillfället bör skattesatsen sänkas till 1 500 kronor per megawatt och månad. Från och med den 1 januari 2018 bör skatten slopas helt.

2.     Fastighetsskatten för vattenkraftverk bör sänkas i fyra steg till 0,5 procent av taxeringsvärdet under perioden 2017–2020. Från och med den 1 januari 2017 bör skattesatsen sänkas från 2,8 procent till 2,2 procent av taxeringsvärdet, fr.o.m. den 1 januari 2018 bör skattesatsen sänkas till 1,6 procent av taxeringsvärdet, fr.o.m. den 1 januari 2019 bör skattesatsen sänkas till 1,0 procent av taxeringsvärdet och fr.o.m. den 1 januari 2020 bör skattesatsen sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

3.     För att finansiera dessa skattesänkningar bör normalskattenivån för energiskatten på el höjas i två steg, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2019. Sammantaget bedöms höjningarna preliminärt behöva uppgå till 4,2 öre per kilowattimme, exklusive mervärdesskatt

Skatt på kemikalier i viss elektronik

En punktskatt på kemikalier i viss elektronik införs. Skatten konstrueras så att samtliga varor inom bestämda kategorier är skattepliktiga, men att det finns möjligheter till avdrag. Vilka varor som omfattas begränsas genom tulltaxans indelning i KN-nummer. Skatten tas ut med 8 kronor per kilogram för vitvaror och med 120 kronor per kilogram för övrig elektronik. Maximalt skattebelopp är 320 kronor per vara.

Den föreslagna lagen träder i kraft den 1 april 2017. Förutom reglerna om lagerhållare tillämpas den dock först fr.o.m. den 1 juli 2017.

Sänkt reklamskatt samt höjda gränser för återbetalning av skatt och redovisningsskyldighet 2017

Skattesatsen för annons i periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent. Gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i självständig periodisk publikation höjs från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2017. Ytterligare sänkningar föreslås ske 2019. För annonser i periodiska publikationer bör reklamskatten då sänkas från 2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent.

Höjd alkoholskatt

Punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin och öl samt mellanklassprodukter höjs med 4 procent. Punktskatten på sprit höjs med 1 procent.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2017.

Definition av beskattningsår för vissa punktskatter

En definition av beskattningsår för punktskatt vid beslut om återbetalning av och kompensation för punktskatt samt för punktskatt vid beslut om beskattning vid oegentlighet ska införas i skatteförfarandelagen. Enligt definitionen avses med beskattningsår det kalenderår då beslut om återbetalningen av eller kompensation för punktskatt, eller beslut om beskattning vid oegentlighet, har meddelats.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2017.