Nyheter

Propositionen Nya skatteregler för företagssektorn överlämnad till riksdagen

Tax Alert

Publicerad: 2018-05-18

Den 3 maj 2018 överlämnade regeringen propositionen Nya skatteregler för företagssektorn till riksdagen. Reglerna i propositionen överensstämmer i allt väsentligt med de förslag som skickades till lagrådet i mars. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Propositionens innehåll

Precis som lagrådsremissen innehåller det slutliga förslaget en begränsning av företags möjlighet att dra av räntekostnader som innebär att negativt räntenetto får dras av upp till 30 % av EBITDA. Även förenklingsregeln är oförändrad från lagrådsremissen (5 miljoner kronor) och sänkningen av bolagsskattesatsen föreslås fortsatt ske i två steg till 21,4 % 2019 och 20,6 % 2021.

Liksom som i lagrådsremissen behålls de riktade ränteavdragsreglerna för koncerninterna lån i modifierad form. Föreslagna förändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Riktade avdragsbegränsningar för räntor på lån mellan företag i intressegemenskap

Tillämpningsområdet för nuvarande avdragsbegränsningar för räntor på lån mellan företag i intressegemenskap begränsas i propositionen på samma sätt som i lagrådsremissen. Enligt propositionen medges avdrag enligt denna riktade begränsningsregel om den som har rätt till ränteinkomsten är hemmahörande inom EES, i ett land med vilket Sverige ingått skatteavtal, eller om mottagaren beskattats med minst 10 % om mottagaren endast hade haft denna ränteinkomst. Avdrag kan dock alltjämt nekas om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande (90 – 95 %) uppkommit för att intressegemenskapen ska få en skatteförmån. För att interna räntekostnader på lån som upptagits för att finansiera förvärv av koncerninterna delägarrätter ska vara avdragsgilla krävs även att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat. Valet av ordet ”väsentligen” i lagtexten kritiserades av Lagrådet som ansåg att detta avser en högre grad än vad regeringen egentligen avser med begreppet. Enligt Lagrådet avser ”övervägande” mer än 50 % och vill man uttrycka en lägre grad än detta är ”till väsentlig del” mer träffande än ”väsentligen”. Regeringen valde dock att inte följa Lagrådets rekommendation utan höll fast vid ”väsentligen”.

Avdragsbegränsningar för ränta i så kallade hybridsituationer

Det har inte skett några materiella förändringar av reglerna som begränsar avdragsrätten för ränta i så kallade hybridsituationer jämfört med lagrådsremissen. I korthet ska avdrag nekas när samma ränteutgift dras av i Sverige och i ett annat land eller om inkomsten som motsvarar avdraget i Sverige inte tas upp i det andra landet och det beror på skillnader i klassificering av betalningen eller det finansiella instrumentet.

Generella avdragsbegränsningar för räntor i bolagssektorn

Precis som i lagrådsremissen innehåller propositionen regler som begränsar företags avdragsrätt för ränta till 30 % av företagets EBITDA. EBITDA definieras som överskott av näringsverksamhet före avdragsbegränsning för negativt räntenetto och kvarvarande räntenetto, ökat med ränteutgifter, årliga värdeminskningsavdrag (enligt 18, 19 och 20 kap IL) samt avsättning till periodiseringsfond minskat med ränteinkomster och intäkter från svenska handelsbolag och utländska delägarbeskattade juridiska personer. Om ett företag visar underskott av näringsverksamhet före avdrag för negativt räntenetto och kvarstående räntenetto ska avdragsunderlaget ökas med tidigare års underskott med högst ett belopp som motsvarar årets underskott. För bolag med koncernbidragsspärrade underskott införs en särskild beräkning.

Att avdragsunderlaget ska ökas med tidigare års underskott i vissa fall innebär att företag som visar förlust i ökad utsträckning kommer ha möjlighet att dra av räntekostnader. Det kommer dock också innebära att koncernutjämningen med koncernbidrag blir ännu mer komplex när även detta måste tas i beaktande när koncernbidrag ska fördelas inom koncernen.

När det gäller definitionen av ränta så överensstämmer förslaget i propositionen med innehållet i lagrådsremissen. Det innebär att valutakursförändringar på lånat kapital omfattas av räntedefinitionen vid tillämpning av EBITDA-regeln när valutarisken har säkrats genom ett derivatinstrument. Detta gäller även om skulden och derivatinstrumntet innehas av två olika företag inom intressegemenskapen.

Enligt propositionen ska en del av avgiften för finansiell leasing behandlas som ränta. Den del av leasingavgiften som ska behandlas som ränta är i första hand vad som anges i leasingavtalet. Om det inte framgår någon räntedel i avtalet eller denna understiger vad som skulle avtalats mellan oberoende parter ska istället räntedelen räknas fram. Beräkningen bygger på K3-regelverket. Lagrådet ansåg att reglerna innebär komplicerade beräkningar och förespråkade att en förenkling skulle ske. Regeringen har dock inte hörsammat Lagrådets synpunkter utan beräkningen av räntedelen vid finansiell leasing överensstämmer med lagrådsremissen.

Övriga bestämmelser

Följande förslag överensstämmer med lagrådsremissen:

  • En förenklingsregel införs som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 000 000 kronor. Ett sådant avdrag får göras istället för avdrag enligt den generella ränteavdragsbegränsningen. 
  • För företag i intressegemenskap är avdrag enligt förenklingsregeln begränsat till 5 000 000 kronor för intressegemenskapen.
  • Ett företag som inte kunnat dra av ett tidigare års negativa räntenetto i sin helhet får rulla vidare kvarstående räntenetto sex år. Rätten att använda ett kvarstående räntenetto påverkas vid ägarförändringar.
  • Lämnade och mottagna koncernbidrag ska inkluderas vid beräkning av avdragsunderlaget.
  • Företag med positivt räntenetto medges avdrag för negativt räntenetto från annat företag. Avdraget får ej överstiga det positiva räntenettot och medges under förutsättning att båda företagen med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra.
  • Primäravdrag för hyreshus föreslås uppgående till 2 % per år under de sex första åren från färdigställandet.
    Bolagsskattesatsen föreslås sänkas i två steg, 2019 till 21,4 % och 2021 till 20,6 %.

Deloittes kommentar

Det slutliga förslaget avseende avdragsrätten för ränta har då slutligen presenterats. Som väntat överensstämmer detta i allt väsentligt med lagrådsremissen. Förslaget ska nu genomgå sedvanlig behandling i skatteutskottet innan omröstningen sker i riksdagen. Om förslaget antas kommer detta sannolikt ge upphov till flertalet svåra frågor, som vad som ska anses vara ränta och hur avdragsunderlaget ska beräknas. Utjämningen inom koncern med hjälp av kvittning av negativa och positiva räntenetton samt koncernbidrag kommer sannolikt vara ytterligare ett komplext moment som måste hanteras.

Hör gärna av er för vidare diskussion om hur förslaget kommer påverka ert företag.

Kontakt

Har du frågor är du välkommen att kontakta Sara Bolmstrand (Tax Partner), sbolmstrand@deloitte.se, +46 70 080 30 43 eller Marcus Forsman (Tax Consultant), mforsman@deloitte.se,+46 70 080 23 83.

Hade du nytta av den här informationen?