Tryckerimomsen – en uppdatering

I december 2015 slog Högsta domstolen fast att en tryckerikund har rätt att få tillbaka felaktigt debiterad moms från sitt tryckeri. Eftersom rätten till ersättning är en avgörande faktor för möjligheten att efterbeskatta tryckerikunder har Skatteverket efter domen meddelat sin syn på den fortsatta handläggningen av samtliga tryckerimomsärenden.

Bakgrund

I domen C-88/09 Graphic Procédé från februari 2010 ansåg EU-domstolen att ett tryckeris mångfaldigande utgjorde leveranser av varor. Från ett svenskt perspektiv innebar domen att tryckning av böcker och tidningar skulle beskattas med den reducerade skattesatsen 6 procent, inte med standardskattesatsen för tjänster om 25 procent som tidigare tillämpats. 

Med stöd i domen beslutade Skatteverket att återbetala tidigare redovisad moms till flera svenska tryckerier. Som en konsekvens av återbetalningarna efterbeskattade Skatteverket därefter tryckeriernas kunder på motsvarande belopp, så kallade följdändringsbeslut. Motiveringen var att kunderna hade gjort för stora avdrag för ingående moms.

Skatteverkets efterbeskattning av tryckerikunder var mycket omdiskuterad. I februari 2014 konstaterade dock Högsta förvaltningsdomstolen att efterbeskattningen var korrekt, men bara under förutsättning att det inte var omöjligt eller orimligt svårt för tryckerikunden att få tillbaka den felaktigt debiterade momsen från tryckeriet. 

Dom från Högsta domstolen

Högsta förvaltningsdomstolens dom innebar att efterbeskattning av tryckerikunder blev beroende av det civilrättsliga förhållandet mellan tryckeriet och tryckerikunden. I det fall tryckerikunden kunde få ersättning på civilrättslig väg var beslutet om efterbeskattning inte uppenbart oskäligt. 

Den civilrättsliga situationen har också varit mycket oklar. I dom den 22 december 2015 konstaterade dock Högsta domstolen att rätt till ersättning föreligger eftersom tryckerikunden betalat för mycket moms av misstag, så kallad condictio indebiti. Därmed får gällande rätt anses vara klargjord, som utgångspunkt ger civilrätten alltså tryckerikunderna rätt till ersättning från tryckerierna.

Skatteverket upphäver anstånd med betalning

Skatteverkets inställning har alltid varit att kunderna har rätt till ersättning på civilrättslig väg och att efterbeskattning därmed är korrekt. Mot bakgrund av det tidigare osäkra civilrättsliga läget meddelade dock Skatteverket anstånd med betalning av momsen.

I och med Högsta domstolens dom står det klart att efterbeskattning i normalfallet är tillåtet. I ett nytt ställningstagande från den 16 januari 2016 anger därför Skatteverket att de kommer att upphäva alla anstånd. Vidare uppmanar Skatteverket alla tryckerikunder att återkräva det efterbeskattade beloppet av tryckerierna för att inte drabbas av en kostnad i verksamheten. 

Slutligen anges att ett lagakraftvunnet beslut eller dom om efterbeskattning kan upphävas i det fall en tryckerikund inte får ersättning på grund av att tryckeriet har gått i konkurs eller är under rekonstruktion. Även i dessa fall krävs dock att tryckerikunden gjort sin fordran gällande i konkursen samt att utdelning inte är aktuellt.  

Deloittes kommentar

I och med Högsta domstolens dom är det nu tydligt hur tryckerimomsärenden i stora drag ska hanteras, det vill säga att kunden har rätt till ersättning ifrån tryckeriet och att efterbeskattning är korrekt i det fall kunden erhåller ersättning.

Mot bakgrund av att Skatteverket öppnar för omprövning av lagakraftvunna domar och beslut är det dock troligt att nya frågeställningar blir aktuella framöver, till exempel vilka krav på agerande ställs på en tryckerikund i förhållande till ett tryckeri på obestånd, eller vad som gäller i det fall en tryckerikund har förlorat eller i framtiden, trots Högsta domstolens dom, förlorar en civilrättslig tvist om ersättning. En annan fråga är vad som gäller i det fall en kund får viss utdelning i en konkurs.