Insikter

Ingen eftergift av kravet på kreditnota för företag som felaktigt har debiterat moms på export av varor till privatpersoner

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att det inte fanns särskilda skäl att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad moms för ett företag som exporterat musikhörlurar till privatpersoner.

Bakgrund

Ett svenskt bolag hade felaktigt debiterat moms vid försäljning av musikhörlurar till privatpersoner i USA och Japan. Frågan i målet var huruvida det fanns särskilda skäl att efterge kravet på kreditnota för rättelse av den felaktigt debiterade och redovisade momsen. Bolaget ansåg att då försäljningarna avsåg mindre belopp skulle det medföra en betydande arbetsinsats att utfärda kreditnotor till samtliga köpare. Bolaget menade vidare att då köparna var privatpersoner fanns det inte någon risk för skatteundandragande som kunde motivera att kreditnotor utfärdas.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen anförde inledningsvis att har moms felaktigt debiterats ska korrigering som huvudregel ske genom att en kreditnota utfärdas. Kravet på kreditnota kan efterges av Skatteverket om det finns särskilda skäl. Enligt förarbetena till bestämmelsen bör särskilda skäl anses föreligga om köparen är okänd för säljaren, om denne avlidit eller är ett företag som upplösts på grund av konkurs eller likvidation. Ett krav för eftergift bör dock generellt sett vara att det inte föreligger någon risk för skattebortfall.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att undantag från kravet på kreditnota endast kan komma ifråga om det i det enskilda fallet visserligen inte är omöjligt men ändå bedöms vara orimligt svårt att utfärda en kreditnota. För att kravet på kreditnota ska kunna frångås krävs dock att det i princip inte bedöms finnas en risk för skattebortfall. Högsta förvaltningsdomstolen menade att trots att det inte förelåg risk för skattebortfall var det inte orimligt svårt för bolaget att utfärda kreditnotor, varför särskilda skäl att efterge kravet på kreditnota inte kunde medges.

Deloittes kommentar

I målet gjorde Högsta förvaltningsdomstolen en snäv tolkning av undantaget från kravet på kreditnota. För att kravet ska kunna efterges ska det vara orimligt svårt att utfärda en sådan. Dessutom ska det inte finnas någon risk för skattebortfall. Det är däremot inte tillräckligt att det inte finns någon risk för skattebortfall. Vad som avses med orimligt svårt är enligt vår mening fortfarande inte klarlagt. Det kan tänkas att Högsta förvaltningsdomstolen menar att undantaget i princip endast omfattar de uppräknade exemplen i förarbetena, det vill säga om köparen är okänd för säljaren, avlidit eller upplösts på grund av konkurs eller likvidation.

Hade du nytta av den här informationen?