Olikheterna i vården måste brytas med större central kvalitetsstyrning

Utgifterna ökar stadigt för den svenska hälso- och sjukvården såväl som kostnaderna för sjukskrivningar. Politiker inom kommuner och landsting brottas med svårstyrda områden där patienternas individuella behov sätts allt mer i fokus. 

– Sjukhusens effektivitet handlar i huvudsak om hur verksamheten styrs. Här måste staten gå in och ta ett större ansvar. Vi måste komma bort från pseudodebatten om ägandeformerna och fokusera på vårdens kvalitet, säger Emma Henriksson (kd), ordförande i socialutskottet.

Det framgick under seminariet ”Mest vård för pengarna, hur ser lösningen ut?”, som arrangerades av Deloitte och Affärsvärlden i Almedalen.

I panelen fanns Emma Henriksson (kd), ordförande i socialutskottet, Britta Wallgren, vd Capio S:t Görans Sjukhus, Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör Visby Lasarett, Per Granath, vd Humana och Jonas Wohlin, vd forskningsbolaget IVBAR.

Kvalitet betyder väldigt olika saker beroende på vem man frågar. Panelen var enig om att diskussionen bör handla om vilket mål för vården som är allra viktigast för patienten. 

– Det innebär att gå från ett produktionsperspektiv till patienternas mest prioriterade behov, säger vd Jonas Wohlin.

Det finns stora möjligheter för olika vårdinrättningar att lära av varandra vad gäller behandlingsmetoder. Kvalitetsregistren fanns inte tidigare och kommer att få en allt större betydelse.

– Främsta utmaningen är vården för de multisjuka och äldre med stora och sammanhängande behov. Det behövs helt olika insatser för sjukvård och åldringsvård. För våra gamla handlar vården än mer om vad som fungerar för varje individ. Kvaliteterna försämras om man behandlar alla från former av generella och allmänna behov, säger ordförande Britta Wallgren.

Vd Per Granath:

– Vi privata och kanske även allmänna vårdinrättningar upplever att god individuell patientvård sprider sig ryktesvägen. Om vi inte lyckas se patienternas behov är vi ganska illa ute.