Volvo Groups Jonas André: ”Allt ställs på sin spets med CSRD”

Den 1 januari i år trädde CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) i kraft och höjde kraven på hållbarhetsrapportering för företag inom EU. Även om större bolag sedan flera år tillbaka rapporterat hållbarhetsinformation som en del av NFRD-direktivet (Non-Financial Reporting Directive) har de ökade kraven på tydlighet och transparens i CSRD inneburit en hel del förberedelser det senaste året. Jonas André, Corporate Responsibility Director på Volvo Group, menar att allt nu ställs på sin spets.

– Vi har gjort mycket inom hållbarhetsrapportering och -redovisning tidigare men nu går vi igenom allt igen – tar bort vissa saker och lägger till andra. Vi ser också till så att våra processer håller och datan är tillräckligt bra, säger han.

Jonas menar att en hel del rapportering de senaste åren varit frivillig och skett med stöd av ramverket GRI (Global Reporting Initiative), vilket innebär att många bolag kommer behöva komplettera sin redovisning. 

– I och med att rapportering med stöd av ramverk som GRI varit frivillig har det funnits utrymme för tolkning som man inte kan ta med in i CSRD. I så fall har man ju en hel del arbete att ta igen. Men även om man följt de frivilliga ramverken till punkt och pricka tillkommer nya krav i och med att CSRD täcker in så många områden och perspektiv, säger han. 

Intresset för hållbart företagande

Jonas är ekonom i grunden och har arbetat med hållbarhet i drygt 15 år. Intresset väcktes under studietiden i början på 2000-talet, när han snubblade över en bok om socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara affärer. 

– Budskapet – att företag borde beakta och redovisa sociala och miljömässiga resultat såväl som de ekonomiska – fastnade hos mig. Det gav ett namn till något jag var övertygad om, men som jag egentligen inte visste att jag hade letat efter, säger han.

Han kom även över en kartläggning över företag som hade börjat arbeta med hållbarhet som ett begrepp. Flera svenska företag fanns med, bland annat SKF och Volvo. Några år senare uppstod en möjlighet att börja jobba inom säljorganisationen på SKF och hållbarhetsperspektivet var en viktig anledning till att Jonas hoppade på. Senare uppstod en möjlighet att arbeta i bolagets centrala hållbarhetsfunktion. 2019 gick han över till Volvo.  

– De behövde en person som kunde hålla ihop arbetet med hållbarhetsrapporteringen – göra väsentlighetsbedömningar, bidra till strategin och riskkartläggningen och leda redovisningsarbetet. Så det är ungefär så min roll ser ut idag, säger han.

Jonas beskriver sig själv som en ”hållbarhetsgeneralist”. I sin yrkesutövning har han arbetat brett över ESG men alltid nära redovisning och rapportering, vilket har inneburit arbete med data såväl som policy, strategisk planering, tekniska instruktioner och affärsutveckling. På Volvo arbetar han i ett centralt team som koordinerar, faciliterar och driver olika hållbarhetsfrågor. Han har ett nära samarbete med kollegor i koncernens olika divisioner och affärsområden, och regelbunden kontakt med externa intressenter.

När skulle han säga att genombrottet för hållbart företagande kom? 

– Det har kommit och gått i vågor. Det hände mycket under 00-talet, när Al Gores film kom. Sedan känns det som att folk tröttnade lite runt 2010, följt av att vi såg en stor våg 2015, i samband med FN:s globala mål och Parisavtalet. Då upplevde jag också att det blev mer samsyn kring vad vi behöver göra, åtminstone inom klimatfrågan. Innan hade det varit mer trevande. Därefter kan man väl säga att vi har genomgått en mognadsprocess över alla branscher som på något sätt kulminerar med EU:s gröna giv, USA:s Inflation Reduction Act med mera. Idag ser vi kopplingar mellan olika hållbarhetsfrågor och adresserar fler områden utöver miljö och klimat, säger han.

Ett stöd på vägen mot Volvos klimatmål

På Volvo har CSRD medfört förändringar i arbetet bakom hållbarhetsredovisningen. Jonas uppskattar framför allt giftermålet mellan den finansiella redovisningen och hållbarhetsredovisningen som har lett till att man arbetar mer tvärfunktionellt och mindre i silos.

– Det har varit intressant att se de olika skolorna förenas. Vi har fått lägga rätt mycket tid på att fler ska förstå hur varandras delar fungerar för att kunna mötas i en gemensam process, vilket har lett till ett nyttigt kunskapsutbyte, säger han.

Har han några lärdomar från arbetet hittills?

– Tydligt ägandeskap är något som vi sett som en nyckel från början. Att ha sakkunniga och beslutsfattare som är ansvariga för sina respektive delar. En annan lärdom är att vi kan bygga på det vi har. När vi läser och tolkar lagen ser vi att det finns mycket som vi redan har på plats, även om det säkert kommer ta flera år att anpassa och förfina processen, säger han.

Jonas ser CSRD som ett tillfälle för företag att slipa på sin hållbarhetsagenda, och liknar direktivet vid GRI:s standard G4 som lanserades 2013. GRI G4 underströk väsentlighet i hållbarhetsredovisningen, vilket gav bolag större möjligheter att anpassa den efter den bransch man tillhörde eller hur ens värdekedja såg ut. 

– Det gick från att alla skulle vara bäst på allt inom hållbarhet till att fler började nischa sig och fokusera på frågorna som var särskilt relevanta för dem. Jag ser CSRD som nästa steg i den processen, i och med att även CSRD lägger stort fokus på väsentlighet och due diligence, säger han. 

Volvo har höga ambitioner inom hållbarhet. Bland annat siktar man på att nå 35 procent kvinnor inom koncernen till 2030, halvera olycksfallsfrekvensen mellan 2019-2030, minska växthusgasutsläpp från användarfasen med 40 procent mellan 2019-2030 och nå netto-noll växthusgasutsläpp till 2040. Kan CSRD fungera som ett stöd på vägen, eller riskerar det att dra fokus och resurser från att de facto förändra verksamheten till rapportering och administration? 

– Jag ser framför allt en stor möjlighet med CSRD. Vår ambition är satt – vi vet vart vi ska. Om vi använder CSRD på rätt sätt inom relevanta områden tror jag att det kommer fungera som ett ledningsverktyg lika mycket som ett redovisningskrav, säger Jonas.