Direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD)

Vilka företag omfattas av CSRD?

Jämfört med NFRD kommer CSRD gradvis att utvidga tillämpningsområdet för kraven på hållbarhetsrapportering till att omfatta alla stora företag, oavsett om de är börsnoterade eller inte, och utan det tidigare tröskelvärdet på 500 anställda. Det innebär att kraven på EU-nivå i vissa avseenden harmoniseras med de krav som redan i dag tillämpas för lagstadgad hållbarhetsrapport enligt den svenska årsredovisningslagen. Enlig CSRD kommer följande företag omfattas:

• Alla börsnoterade företag med över 500 anställda på EU-reglerade marknader och
• alla stora företag som uppfyller två av dessa tre kriterier:
  • över 250 anställda;
  • 40 miljoner euro i nettoomsättning, och
  • ≥ 20 miljoner euro i balansomslutning.

Globala företag utanför EU med en nettoomsättning på 150 miljoner euro och minst ett betydande dotterbolag eller en betydande filial i EU är också skyldiga att rapportera om sina ESG-effekter, enligt definitionen i CSRD.

Dotterbolag till globala företag utanför EU är endast undantagna från skyldigheten att rapportera i enlighet med CSRD när deras icke-finansiella information ingår som en del av koncernens förvaltningsberättelse, och rapporten upprättats i enlighet med EU:s standarder för hållbarhetsrapportering.

Direktivet gäller även för börsnoterade små och medelstora företag, även om dessa fram till 2028 endast kommer att omfattas av förenklade rapporteringsstandarder. Dessa förenklade rapporteringsstandarder gäller även för underleverantörer.

När gäller de nya kraven?

Den nu godkända texten till direktivet innebär en förskjutning av implementeringen med ett år jämfört med det ursprungliga förslaget från april 2021 och innebär även att kraven fasas in. Företag som omfattas av NFRD kommer att rapportera enligt de nya upplysningskraven från och med räkenskapsåret som börjar 1 januari 2024 (dvs. i praktiken de rapporter som offentliggörs 2025). Sammanfattningsvis innebär den föreslagna tidsplanen följande (från och med räkenskapsår som börjar):

• 1 januari 2024 (rapportering 2025) för företag som redan omfattas av NFRD (börsnoterade företag med över 500 anställda).
• 1 januari 2025 (rapportering 2026) för stora företag som för närvarande inte omfattas av NFRD. och
• 1 januari 2026 (rapportering 2027) för börsnoterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag.

Liksom vid införandet av NFRD krävs att CSRD implementeras i nationell lagstiftning i respektive EU-land för att direktivet slutligt ska bli tillämpligt. I Sverige medförde NFRD en ändring i Årsredovisningslagen som började gälla i december 2016. Det är osannolikt att CSRD kommer att implementeras i svensk lag tidigare än vad som krävs. Dock är Sverige liksom övriga EU-länder bundna av det slutliga genomförandedatumet som beslutats inom EU. I Sverige har Regeringen via ett så kallat tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om skattetransparens och några redovisningsfrågor gett utredaren i uppdrag att ta ställning till hur CSRD ska implementeras i svensk lag och redovisa sin syn i juni 2023, för att direktivet därefter ska kunna behandlas inom ramen för svensk lagstiftningsprocess.

Standarder för rapportering – European Sustainability Reporting Standards

Det ursprungliga förslaget från EU-kommissionen innehåller omfattande krav om hållbarhetsupplysningar. Rapportering ska ske i enlighet med obligatoriska europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS: European Sustainability Reporting Standards), som tas fram av den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG) och ska antas av kommissionen som delegerade akter.

EFRAG har offentliggjort det första utkastet till rapporteringsstandarder som omfattar hela hållbarhetsspektrumet: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrningsfrågor.

Det paket med europeiska standarder som nu har offentliggjorts (Set 1) innehåller allmänna standarder som ska antas senast i oktober 2022. Nästa uppsättning standarder (Set 2) ska följa i oktober 2023. Den andra uppsättningen innehåller bland annat den första av de sektorsspecifika standarderna. Standarder för högriskindustrier prioriteras och ingår i denna uppsättning.

Läs mer om ESRS-standarder i vårt nyhetsbrev: iGAAP in Focus — European sustainability reporting — EFRAG launches consultation on first set of European Sustainability Reporting Standards (iasplus.com).

Parallellt har International Sustainability Standards Board (ISSB), inrättad av IFRS Foundation, publicerat sina första förslag till IFRS Sustainability Disclosure Standards, systerstandarder till International Financial Reporting Standards (IFRS). Syftet från ISSB har varit att tillhandahålla en global och omfattande grundplåt för hållbarhetsupplysningar och därigenom möta investerares informationsbehov vid värdering av ett företag.

De nya europeiska standarderna ska så långt som möjligt harmoniseras med de standards som ges ut av ISSB och andra globala standardsättare. Från juni 2022, har EFRAG och ISSB aktivt fört diskussioner för att harmonisera användning av begrepp, innehållet och struktur.

Den rapport som upprättas som en följd av CSRD ska presenteras som ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen. Företag måste också "tagga" sin rapporterade hållbarhetsinformation enligt ett digitalt kategoriseringssystem (XBRL).

Granskning

Så snart CSRD träder i kraft (dvs. från och med räkenskapsåret 2024) kommer hållbarhetsrapporten vara föremål för obligatorisk översiktlig granskning. Granskningen ska utföras av en oberoende revisor. Rapporteringen av icke-europeiska företag måste också granskas, antingen av en europeisk revisor eller av en revisor etablerad i ett tredjeland.

Kopplingen mellan EU:s gröna taxonomi och CSRD

Taxonomiförordningen (”EU-taxonomin”) syftar till att få på plats en harmoniserad klassificering och enhetliga kriterier för vad som är att betrakta som hållbara ekonomiska aktiviteter. Detta ska hjälpa investerare och företag att urskilja vilka investeringar som bidrar till en koldioxidsnål, motståndskraftig och resurseffektiv ekonomi. EU-taxonomin tar sikte på de sex miljömål som definierats inom EU och omfattar vetenskapligt grundade gransknings kriterier för sektorer och ekonomiska verksamheter som antingen bedömts ha en stark påverkan på målen eller är kritiska för omställningen inom andra sektorer. Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomin gäller delvis redan från januari 2022, och för de två miljömål som rör klimat fullt ut från januari 2023.

CSRD länkar till artikel 8 i EU:s taxonomin, vilket innebär att de företag som omfattas av kraven i CSRD även omfattas av kraven på rapportering enligt EU-taxonomin, dvs. rapportering av andel omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som är förenliga med taxonomin.

CSRD, tillsammans med EU:s taxonomi, bör ses som ett "paket" som utformats för att bidra till att möjliggöra kanalisering av kapital till hållbara verksamheter. EU-taxonomi är fortfarande under utveckling på många områden.

Den 30 mars 2022 utfärdade EU:s ”Platform for Sustainable Finance” en rapport med utkast till tekniska granskningskriterierna för de återstående fyra miljömålen (vatten och marina resurser, en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt biologisk mångfald och ekosystem). EU-kommissionen förväntas offentliggöra delegerade akter med tekniska granskningskriterier för de utestående fyra målen i slutet av 2022, vilket betyder att det första rapporteringsåret skulle vara räkenskapsåret 2023.

Effekterna av CSRD på kontrollmiljön och det bredare rapporteringslandskapet

Mot bakgrund av den betydande regeländring som CSRD innebär och den relativt snäva tidsram som givits, kan anpassningen till CSRD medföra utmaningar för många företag. Mängden information som bolagen förväntas presentera i hållbarhetsrapporten, likaledes den information som ledning och styrelse formellt godkänner i samband med antagandet av årsredovisningen, ökar dramatiskt.

Följande nyckelelement kräver särskild uppmärksamhet:

• Datafångst – Hur säkras tillgång till all nödvändig information för att kunna möta kraven på rapportering och stöder befintliga system insamling och underhåll av denna information

• Datakvalitet – Såväl nya processer som stärkt intern kontroll kommer att krävas för att säkerställa tillförlitlig information och tillfredsställande spårbarhet.

• Kompetens – CSRD medför betydande förändringar som kräver att såväl ny kompetens kan komma att behöva tillföras i nyckelfunktioner inom organisationen som att finansiella resurser tillförs för att utveckla verksamheten

Hur kan vi hjälpa dig med CSRD-kraven?

Sammantaget kommer CSRD medföra ett behov av professionalisering av hållbarhetsrapporteringen. Företagen behöver säkerställa att de har effektiva processer, rätt systemstöd och en ändamålsenlig organisation för att ta sig an de nya och ökade rapporteringskraven.

Våra erfarna experter inom företagsrapportering kan hjälpa dig med råd och stöd på er resa mot framtidens årsredovisning.

Kontakta oss

Nordqvist, Lennart
Partner
lnordqvist@deloitte.se
+46 76 827 13 24

Ekberg, Peter
Partner
pekberg@deloitte.se
+46 73 397 10 54

Flinting, Adrian
Senior Manager
afintling@deloitte.se
+46 70 080 23 50

Walmeus, Fredrik
Partner
fwalmeus@deloitte.se
+46 73 397 24 80

Peill, Elina
Director
elpeill@deloitte.se
+358 50 383 77 63