Budgetpropositionen för 2025

Individbeskattning

Det förhöjda grundavdraget & jobbskatteavdraget förstärks samtidigt som avtrappningen i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget slopas   

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion på arbetsinkomst. Regeringen föreslår att skatten på arbete ska sänkas genom att förstärka jobbskatteavdraget. Syftet är att göra det mer lönsamt att arbeta och att öka sysselsättningen. För att undvika en skillnad i beskattning mellan äldres pensionsinkomster och yngres arbetsinkomster föreslås även att skatten på pensionsinkomster ska sänkas genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget som gäller för personer över 66 år. 

Regeringen föreslår vidare att avtrappningen av det förhöjda grundavdraget för äldre slopas, vilket innebär att pensionärer över 66 år får bibehållen skattelättnad oavsett inkomstnivå. Regeringen menar att syftet med förslaget är att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer och jämställa skatten på pensionsinkomster med skatten på arbetsinkomster. Genom att ta bort avtrappningen blir skattesystemet enklare och mer förutsägbart för äldre, vilket kan öka incitamenten för äldre att förbli på arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår även en avtrappning av jobbskatteavdraget. Förändringarna i jobbskatteavdraget omfattar både det ordinarie jobbskatteavdraget och det för äldre. Den nuvarande avtrappningen, som innebär att avdraget minskar vid högre inkomstnivåer, tas bort. Förslaget syftar till att sänka marginalskatten för höginkomsttagare och har även förväntade positiva effekter på arbetsutbudet på lång sikt. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Sänkt ersättningsnivå för expertskatt 

Expertskattereglerna infördes 2001 och ger skattelättnader i Sverige för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner. Reglerna syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, attrahera internationell kompetens samt öka incitamentet för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar och förlägga koncernledande funktioner i Sverige. För skattelättnad krävs bland annat att vissa kvalifikationsvillkor utifrån kompetens uppfylls. Kvalifikationsvillkoren ska dock alltid anses vara uppfyllda för en arbetstagare vars ersättningsnivå för arbete i Sverige per månad överstiger en viss nivå, beloppsregeln. Beloppsregeln infördes 2012 i syfte att förenkla och öka förutsebarheten av expertskattereglerna.   

Regeringen föreslår att ersättningsnivån för att kvalificera för expertskatt enligt beloppsregeln ska sänkas från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp. Föreslagen sänkning av ersättningsnivån innebär att fler personer kommer att omfattas av reglerna för expertskatt samt att personer som idag uppfyller kvalifikationskraven på grund av kompetens i stället kommer att kunna få skattelättnader utifrån ersättningsnivå. Följaktligen innebär förslaget att fler yrkesroller kan bli aktuella för expertskatt vilket kan medföra en sänkt tröskel för företag att anställa utländska experter och andra nyckelpersoner. 

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och den nya ersättningsnivån är tillämpbar på arbete som påbörjas i Sverige efter den 31 december 2024.

Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion vid installation av grön teknik 

Regeringen har föreslagit förändringar i reglerna för skattereduktion vid installation av grön teknik i syfte att underlätta fakturering med förskottsbetalning. Nu regleras skattereduktion för grön teknik genom den så kallade fakturamodellen. Privatpersoner som installerar exempelvis solceller eller laddningspunkter för elfordon betalar endast en del av kostnaden, medan resten täcks genom en preliminär skattereduktion som hanteras av Skatteverket. 

Med gällande regler kan förskottsbetalningar som gjorts tidigare år än året för slutbetalningen inte ligga till grund för skattereduktion för grön teknik vilket skapar problem då utförare av installationer inte kan begära utbetalning från Skatteverket förrän arbetet har slutförts och slutbetalats. För att lösa problematiken föreslår regeringen att reglerna ändras så att utföraren kan begära utbetalning från Skatteverket även om installationen och slutbetalningen sker året efter en förskottsbetalning. Begäran om utbetalning ska fortfarande lämnas in senast den 31 januari året efter det beskattningsår då installationen slutbetalades. 

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas på utbetalning som avser sådana installationer som har slutbetalats efter den 31 december 2024. 

Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller 

Regeringen föreslår en sänkning av subventionsgraden för skattereduktion vid installation av solceller från 20 till 15 procent. Skattereduktionen har tidigare varit en del av stödet för grön teknik och bidragit till ökad installation av solceller i Sverige. För att stimulera efterfrågan höjdes subventionen från 15 till 20 procent år 2023. Regeringen bedömer att det inte längre finns ett tillräckligt stort behov av subventioner för solcellsinstallationer. Ett slutligt förslag kommer att läggas fram för riksdagen under våren 2025 och gälla för installationer som betalas efter 30 juni 2025.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el  

Regeringen föreslår att skattereduktionen för mikroprodukten av förnybar el ska slopas. Skattereduktionen infördes 2015 för att möta det växande intresse som vid tidpunkten fanns för mikroproduktion av förnybar el, särskilt genom solceller. Med hänsyn till den kraftiga ökningen av solcellsanläggningar anser regeringen att det inte längre finns behov av att subventionera mikroproduktionen av förnybar el genom skattereduktion för mikroproduktion.  

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor till och från arbetet 

Det är möjligt att i deklarationen göra avdrag för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen om avståndet till den skattskyldiges bostad gör att denne behöver använda något transportmedel. Enbart kostnader över ett visst belopp kan dras av, för närvarande 11 000 kr vilken regeringen föreslår att höja till 13 000 kr. Gränsen höjdes senast 2017 och behöver justeras för att inte urholkas av inflation och prisökningar.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026

Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda 

Växa-stödet infördes ursprungligen 2017 för enskilda näringsidkare som anställde sin första person. Stödet innebär att arbetsgivare enbart betalar ålderspensionsavgiften på 10,21 % under de första 12 månaderna, medan andra arbetsgivaravgifter inte behöver betalas. Stödet har sedan dess utvidgats till att omfatta aktiebolag och handelsbolag utan anställda eller med enstaka delägare. Dessutom har längden för stödet förlängts till 24 månader för att göra det lättare för små företag att anställa. 

Regeringen föreslår att utvidga växa-stödet för att det ska gälla upp till två anställda i företaget. Därtill föreslås det även att den maximala ersättningen som omfattas av nedsättningen ska höjas från 25 000 kr till 35 000 kr per månad. Nedsättningen utgör ett stöd av mindre betydelse i enlighet med reglerna om statligt stöd på EU-nivå. I remissen till Lagrådet föreslås vissa lagändringar i svensk skattelagstiftning med hänsyn till EU-förordningen.  

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och föreslås tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 december 2024. Nedsättningen är tillämpbar på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024

Skattefrihet för de första 150 000 kr på ISK-konton 

Regeringen föreslår en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonton (ISK), i kapitalförsäkring och i PEPP-produkter. Enligt förslaget ska den skattefria grundnivån bestämmas till 150 000 kronor från 1 januari 2025 och 300 000 kr från 1 januari 2026. 

ISK infördes 2012 i syfte att förenkla skattesystemet. Där får investeringstillgångar och kontanta medel förvaras och endast så kallade investeringsföretag får tillhandahålla sådana konton. Kapitalvinster och avkastning behöver inte redovisas samtidigt får inte kapitalförluster och utgifter dras av. I stället beräknas en schablonintäkt som beskattas med 30 procent. Schablonintäkten baseras på ett kapitalunderlag som beräknas utifrån marknadsvärdet av tillgångarna på kontot. 

Kapitalförsäkringar, som också är schablonbeskattade fungerar likt ISK-konton, med vissa skillnader. Tillgångarna ägs av försäkringsföretaget och det finns tre typer av kapitalförsäkringar, fondförsäkring, depåförsäkring och traditionell försäkring. Utländska kapitalförsäkringar har särskilda regler för beskattning där försäkringstagaren redovisar kapitalunderlaget i sin deklaration. Paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP) är en EU-sparprodukt som beskattas som en kapitalförsäkring. Produkten syftar till att underlätta privat pensionssparande inom EU och omfattas av avkastningsskatt på samma sätt som kapitalförsäkringar.

Den föreslagna skattefria grundnivån för sparande på investeringssparkonto (ISK) syftar till att främja långsiktigt sparande för privatpersoner. Trots vissa skillnader mellan ISK och kapitalförsäkring finns flera likheter, såsom schablonbeskattning av avkastningen och en skattemässig neutralitet mellan sparformerna har varit central sedan ISK infördes. Eftersom PEPP-produkten liknar kapitalförsäkring och beskattas på samma sätt, föreslås att den skattefria grundnivån även ska gälla för sparande i kapitalförsäkring och PEPP-produkter. Detta för att undvika snedvridning och främja sparande. 

Lagändringarna föreslås träder i kraft den 1 januari 2025, men höjningen av den skattefria grundnivån från 150 000 till 300 000 kronor föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Avtrappat ränteavdrag för vissa lån 

Ett avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet innebär att den generella rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital begränsas. Begränsningen sker i form av att räntan får enbart dras av om lånet uppfyller särskilda förutsättningar avseende värderingen av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad. I huvudsak innebär förslaget att rätten till ränteavdrag begränsas till lån som har säkerhet i form av tillgångar som bostäder, värdepapper, fordon eller fartyg, samt lån från pantbanker. Detta skulle också omfatta lån som används för finansiering av byggprojekt som senare omvandlas till lån med säkerhet i bostad. Därtill ska rätten till avdrag trappas av på två år, vilket innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 får göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten. 

Motivet till ändringen är de senaste årens kraftiga ökning av konsumtionslån, i synnerhet lån utan säkerhet. Ökningen har lett till skulder hos inkassoföretag och Kronofogdemyndigheten varför regeringen genom förslaget vill minska hushållens skuldökning och skapa en mer hållbar lånemarknad. 

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.  

Nytt Öresundsavtal

Sverige och Danmark har ingått ett nytt Öresundsavtal som reglerar beskattningen av gränspendlare och ersätter avtalet från 2003. Det nya avtalet gör det lättare för pendlare att arbeta i bosättningslandet utan att förändra sin beskattning i det normala arbetslandet. Det utvidgar också reglerna till att omfatta offentligt anställda. Även kompensationsordningen har justerats, vilket innebär att Sverige får ökad kompensation från Danmark. 

Avtalet kommer att lämnas till riksdagen för godkännande under hösten med ambitionen att det ska börja tillämpas 2025.

Företagsskatter

Bestämmelserna om avdrag för tidigare års underskott efter en ägarförändring förbättras och förenkla

I budgetpropositionen föreslår regeringen flera ändringar som är tänkta att förbättra och förenkla reglerna kring avdrag för tidigare års underskott. Nedan redovisas kort några av dessa förslag. 

I 40 kap. 9–19 d §§ IL regleras under vilka förutsättningar företag får dra av underskott när det har skett en ägarförändring. Idag begränsar beloppsspärren i 40 kap. 15 § IL möjligheten för ett underskottsföretag att dra av underskott från tidigare år efter en ägarförändring till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Regeringen föreslår istället att underskott som får dras av efter en ägarförändring ska uppgå till ett belopp som motsvarar 300 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Regeringen menar att en höjning av kvoten kommer innebära en förenkling och göra reglerna mer förmånliga för företaget samtidigt som det inte kommer sätta beloppsspärren ur funktion. Då reglerna utformades var skattesatsen väsentligt högre och detta är en anpassning av beloppsspärren till den nu rådande skattesatsen. 

Det föreslås även att den period under vilken förvärv ska beaktas vid bedömningen av om det har skett en ägarförändring på grund av successiva förvärv av flera fysiska personer eller vissa andra subjekt som utlöser beloppsspärren ska sänkas från fem till tre år. Detta för att göra det enklare för den skattskyldige att avgöra vilka förvärv som ska beaktas. Regeringen klargör också i bestämmelsen att det bara är förvärv som har gjorts under tiden som företaget varit ett underskottsföretag som ska beaktas. Förvärv som gjordes innan företaget blev ett underskottsföretag kan inte antas ha gjorts i syfte att utnyttja framtida underskott. Idag är ett villkor för att beloppsspärren ska inträda vid sådana ägarförändringar att två eller flera personer var för sig ha förvärvat andelar med minst 5 procent av röstetalet i underskottsföretaget. Regeringen föreslår nu att för att beloppsspärren ska bli tillämplig krävs dels att andelskravet för var och en uppgår till minst 20 procent av röstetalet och dels att de tillsammans förvärvat andelar i underskottsföretaget med mer än 50 procent av samtliga röster.  

Förbättrade villkor för enskilda näringsidkare

Regeringen föreslår förenklade regler gällande räntefördelning, samt vissa modifikationer i reglerna om förenklade bokslut i syfte att gynna enskilda näringsidkare. 

Förslaget består i att de nuvarande beloppsgränserna för negativa och positiva räntefördelningar på ±50 000 kronor ska ändras. Regeringen föreslår att negativ räntefördelning inte ska få göras om det negativa kapitalunderlaget är högst 500 000 kronor samt att positiv räntefördelning alltid ska få göras oavsett kapitalunderlagets storlek. Regeringens syfte med förslaget att förbättra de skattemässiga villkoren för enskilda näringsidkare och förenkla regelverket. Den stora höjningen av gränsbeloppet för negativ räntefördelning medför att många enskilda näringsidkare undantas från att tillämpa reglerna samtidigt som negativ räntefördelning fortfarande kommer att tillämpas när det gäller mycket stora negativa kapitalunderlag. 

Regeringen föreslår även att enskilda näringsidkare som upprättar förenklade bokslut inte behöver ta upp något värde på lagartillgångarna om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp. En sådan enskild näringsidkare får också göra värdeminskningsavdrag med hela avskrivningsunderlaget om underlaget uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp. Med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen anser regeringen att det är motiverat att höja gränsbeloppen samt att knyta dessa till ett inflationsjusterat underlag i form av prisbasbeloppet. 

Riskskatten för kreditinstitut ska justeras

Kreditinstitut med skulder över ett gränsvärde betalar idag riskskatt. Det finns dock en skillnad i beskattningen mellan ett kreditinstitut vars skulder överstiger gränsvärdet jämfört med ett kreditinstitut vars skulder inte överstiger gränsvärdet. Kreditinstitut vars skulder överstiger gränsvärdet betalar skatt på alla sina skulder, även upp till gränsvärdet, medan kreditinstitut med skulder under gränsvärdet inte betalar någon riskskatt alls. För att eliminera tröskeleffekten som uppstår för institut med skulder över gränsvärdet föreslås att ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet ska införas. Kreditinstituten kommer då bara att betala riskskatt på de skulder som överstiger gränsvärdet. För att kompensera för de lägre skatteintäkter som grundavdraget ger upphov till föreslås att skattesatsen för riskskatten ska höjas.

Vissa förändringar på F-skattens område

I syfte att motverka risken för skattefusk och brottslig verksamhet föreslår regeringen förändringar för att förbättra Skatteverkets möjligheter att återkalla eller neka ansökningar om F-skatt. 

Bland annat föreslås att giltighetstiden för F-skatt ska kunna begränsas på sökandes begäran, utökad befogenhet för Skatteverket att begära handlingar och upplysningar för att kontrollera att förutsättningarna att inneha F-skatt fortsatt är godkända samt möjlighet till en utvidgad prövning av omständigheterna för godkännande eller återkallelse av F-skatt. Skatteverket föreslås även få återkalla F-skattregistreringar på grund av bristande medverkan från företag. Förslag gällande konsekvenser vid F-skatten för den som inte redovisar eller inte betalar sina skatter och avgifter, samt för den som inte betalat tillbaka felaktigt utbetalt belopp i samband med RUT- och ROT-arbeten tas även upp. Slutligen föreslås att återkallelse av F-skattregistrering ska vara möjligt när registreringen har missbrukats samt när missbruket kan antas ha orsakat risk för att skatter eller avgifter undanhålls.

Regeringen menar dock att balans ska föreligga mellan Skatteverkets möjligheter att kontrollera nödvändiga uppgifter och företagarnas administrativa börda av att bidra med dessa uppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Indirekta skatter/Skatt på konsumtion m.m. (energi och miljö)

Sänkt skatt på bensin och diesel

Regeringen föreslår att energiskatten på bensin den 1 januari 2025 sänks med 35 öre per liter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Energiskatten på bensin (utom alkylatbensin) föreslås den 1 juli 2025 sänkas med ytterligare 32 öre per liter. Energiskatten på alkylatbensin föreslås den 1 juli 2025 sänkas med ytterligare 18 öre per liter. De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin föreslås även gälla under 2026. 

Energi- och koldioxidskatten på diesel (utom på s.k. lågbeskattad olja) föreslås den 1 januari 2025 sänkas med sammanlagt 170 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Koldioxidskatten på lågbeskattad olja föreslås den 1 januari 2025 sänkas med 86 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats. Den 1 juli 2025 föreslås energiskatten på diesel (utom lågbeskattad olja) sänkas med ytterligare 320 kronor per kubikmeter och koldioxidskatten på lågbeskattad olja med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för diesel och lågbeskattad olja föreslås gälla under 2026.

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk

En utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet föreslås gälla för sådan förbrukning som sker under 2025. Nedsättning av koldioxidskatt föreslås under 2025 medges med 2 465 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker under första kvartalet och med 2 553 kronor för sådan förbrukning som sker under resten av året. Nedsättning av energiskatt föreslås under 2025 medges med 1 470 kronor för sådan förbrukning som sker under första halvåret och med 1 150 kronor för sådan förbrukning som sker under andra halvåret. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari, den 1 april och den 1 juli 2025. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Avskaffad flygskatt

Regeringen föreslår att flygskatten avskaffas genom att lagen om skatt på flygresor upphävs. Nödvändiga följdändringar görs i skatteförfarandelagen. Lagen om upphävande av lagen om skatt på flygresor föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Den upphävda lagen gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Ändringar i skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 juli 2025. Äldre bestämmelser gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Ändrad malus för vissa fordon

Regeringen föreslår att personbilar klass II, dvs. husbilar, inte ska omfattas av malus. De särskilda reglerna för återbetalning av fordonsskatt för husbilar vid avställning tas bort. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.

Vidare föreslås att undantaget från malus för nya fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol föreslås tas bort. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.

Befrielse från energiskatt på el för CCS bör inte genomföras

Det bör enligt regeringen inte införas en befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid.

Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier bör införas

Regeringen föreslår att ett system införs för nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier som i huvudsak överensstämmer med det som föreslås i promemorian Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. I promemorian föreslås att nedsättningen ska gälla producenter som producerar som mest 3 miljoner liter öl. Nedsättning bestäms efter storleken på bryggeriets årsproduktion vilka delas in i fem olika kategorier. Som mest medges en nedsättning av skatten med 50 procent för de producenter som har lägst årsproduktion. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på ett system för nedsättning av alkoholskatt. De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Skribenter

Anna Borling
Klara Claesson
Åsa Bigner
Hjalmar Åsbrink
Emmy Holmlund
Sofie Petersson
Emelie Anderzen

Kontakta oss

Helena Nyqvist
Partner | Global Employer Services
hnyqvist@deloitte.se
+46 76 847 21 18

Tomas Sydner
Partner | Indirect Tax
tsydner@deloitte.se
+46 70 080 21 13

Magnus Wijk
Director | Business Tax
mwijk@deloitte.se
+46 70 080 42 81