Högsta förvaltningsdomstolen meddelar efterlängtad dom i mål om avdragsrätt för bolag med blandad verksamhet – bolag ges rätt att tillämpa en omsättningsbaserad beräkningsmetod

Bakgrund

Avgörandet rör ett bolag som bedrev blandad verksamhet, dvs. såväl momspliktig som momsfri verksamhet. Den momspliktiga verksamheten utgjordes i huvudsak av försäljning och leasing av fordon medan den momsfria verksamheten huvudsakligen utgjordes av finansierings- och försäkringsverksamhet. 

Bolaget yrkade avdrag för verksamhetsgemensamma kostnader med tillämpning av den omsättningsbaserade beräkningsmetod som följer av artikel 174 i Direktivet, vilket innebar att drygt 95 % av den ingående momsen var avdragsgill. Skatteverket förespråkade en sektoriserad beräkningsmodell som resulterade i en avdragsgill andel om ca. 67 % för bolaget. 

Mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG), ”Direktivet”, föreskriver att avdrag för ingående moms på verksamhetsgemensamma kostnader i blandad verksamhet som huvudregel ska beräknas enligt en omsättningsbaserad metod. Det följer av huvudregeln i artiklarna 173.1 och 174 i mervärdesskattedirektivet. Medlemsstaterna har även möjlighet att implementera vissa undantag från huvudregeln, vilka återfinns i artikel 173.2 i Direktivet. 

I dåvarande mervärdesskattelagen (1994:200) saknas en uttrycklig huvudregel för beräkning av den avdragsgilla andelen på verksamhetsgemensamma kostnader, i stället anges att beräkning ska göras utifrån skälig grund. Motsvarande skrivelse går att återfinna i nya mervärdesskattelagen (2023:200).

HFD hade att bedöma om den svenska införlivningen av angivna bestämmelser i Direktivet var förenlig med EU-rätten, eller om avsaknaden av en uttrycklig huvudregel samt tydliga undantag därtill i svensk rätt inte kunde anses uppfylla EU-domstolens etablerade krav vad gäller tydlighet, precision och klarhet. HFD fastslog sammanfattningsvis att den svenska regleringen varken införlivar Direktivets huvudregel eller undantagen från huvudregeln på ett korrekt sätt. Direktivet ansågs däremot ha direkt effekt innebärande att bolag inte får nekas att tillämpa en omsättningsbaserad beräkningsmetod enligt huvudregeln i artikel 174 i Direktivet.

Våra kommentarer

Skatteverket förespråkar som utgångspunkt en omsättningsbaserad fördelningsnyckel. Detta då en sådan metod är enkel att verifiera. Skatteverket har även under de senaste åren förordat så kallade justerade omsättningsmetoder där vissa intäkter inte inkluderas i beräkningen av fördelningsnyckeln. I huvudsak har sådana argument förts för att exkludera momspliktiga intäkter, med argumentet att det är missvisande sett till ett bolags resursförbrukning att inkludera desamma. Detta har varit särskilt vanligt för bolag med leasingverksamhet. Motsvarande argument har även förts för bolag inom andra sektorer. 

Skatteverkets argumentationslinje har resulterat i motstridiga domstolsavgöranden där Skatteverket vunnit framgång (ofta till följd av svåra bevisfrågor) vilket medfört att bolag har nekats tillämpning av en omsättningsbaserad fördelningsnyckel utan justeringar. 

Begreppet skälig grund har präglat det svenska momssystemet under en lång tid och saknar motsvarighet i Direktivet. Trots att syftet med nya mervärdesskattelagen (2023:200) som infördes tidigare i år, varit att reflektera Direktivet i högre utsträckning lever begreppet skälig grund kvar, och den aktuella domen får därför en stor påverkan på det svenska momslandskapet. 

HFD:s avgörande är ett välkommet klargörande av tillämpningen av de svenska reglerna avseende avdragsrätt i en blandad verksamhet. Avgörandet har en positiv effekt på rättsläget för bolag som bedriver blandad verksamhet då det medför en ökad rättssäkerhet och förutsebarhet vid beräkningen av avdrag för ingående moms på gemensamma kostnader. Det bör även resultera i en mer rättvisande bedömning där samtliga bolag som bedriver blandad verksamhet har samma förutsättningar rörande hur avdragsrätten ska beräknas. 

Kontakta oss gärna om ni funderar på hur det förändrade rättsläget kan påverka er avdragsrätt för ingående moms. Det är även värt att notera att omprövningsfristen i Sverige är 6 år, vilket kan medföra möjligheter att begära omprövning för tidigare år där Bolag har tillämpat, eller ombetts tillämpa, en justerad omsättningsbaserad fördelningsnyckel. 

Skribenter

Tomas Sydner, Josephine Lystedt och Tyra Broman