Utökade möjligheter för familjemedlemmar till EES-medborgare att få permanent uppehållsrätt

Sammanfattning

Migrationsöverdomstolen har prövat om faktiskt sammanboende krävs för att beviljas permanent uppehållskort som familjemedlem till en EES-medborgare. Migrationsöverdomstolen fastställer följande: 

• En tredjelandsmedborgares uppehållsrätt är som huvudregel beroende av anknytningen till en EES-medborgare som uppfyller villkoren för uppehållsrätt och att familjemedlemmarna har vistats tillsammans.
• Den avgörande faktorn för begreppet ”vistats med” blir inte boendesituationen utan att en faktisk familjerelation har upprätthållits. 
  

Bakgrund

Personer som är medborgare i ett land utanför EES, så kallade tredjelandsmedborgare, och som är familjemedlemmar till en EES-medborgare med uppehållsrätt i ett annat EES-land, kan likt sin familjemedlem också ha uppehållsrätt i det EES-landet. Detta benämns som härledd uppehållsrätt. När tredjelandsmedborgaren har vistats tillsammans med EES-medborgaren i Sverige under en period om minst fem år utan avbrott, har denne permanent uppehållsrätt och kan beviljas permanent uppehållskort i Sverige. Avgörande för bedömningen om familjemedlemmen har rätt till permanent uppehållsrätt blir därmed vad som ska tolkas in i det lagstadgade kravet ”vistats med”. 

Migrationsöverdomstolen klargör nu vad som gäller för barn till EES-medborgare, som är tredjelandsmedborgare.

Migrationsöverdomstolens avgörande

Migrationsöverdomstolen har meddelat dom i mål MIG 2021:8 där den huvudsakliga frågan gällde om förutsättningarna för en tredjelandsmedborgare att få permanent uppehållsrätt är uppfyllda trots att dessa vistas på annan ort än sin familjemedlem, från vilken tredjelandsmedborgaren härleder sin uppehållsrätt. 

Målet rörde två systrar som är medborgare i Turkiet. Systrarna har båda varit bosatta i Stockholm sedan 2014 som familjemedlemmar till sin far, som är norsk medborgare och därmed även EES-medborgare. Systrarna hade bott i Sverige i minst fem år och ansökte därför om permanent uppehållskort i mars 2017. Under systrarnas vistelsetid i Sverige valde deras far att flytta till en annan stad medan systrarna valde att stanna kvar i Stockholm. Eftersom de inte hade sammanbott med sin far under hela vistelseperioden i Sverige ansåg Migrationsverket att vistelsekravet inte var uppfyllt. Migrationsverket beslutade därför att avslå deras ansökan om permanent uppehållskort. Istället beviljades de ett nytt uppehållskort giltigt i ytterligare fem år. 

Systrarna överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen. Frågan i domstolen var alltså om systrarna uppfyllde förutsättningarna för att få permanent uppehållsrätt, trots att de inte hade bott tillsammans med sin far under minst fem sammanhängande år. Systrarna menade att deras utbildningsmöjligheter skulle missgynnas till följd av deras fars ensidiga åtgärd att flytta från Stockholm. De hävdade vidare att de under hela perioden varit både ekonomiskt och socialt beroende av sina föräldrar. Migrationsdomstolen dömde till fördel för systrarna och ansåg inte att ett krav om sammanboende kunde uppställas. Det avgörande blev istället att en faktisk familjerelation hade upprätthållits. Migrationsverket överklagade domen till Migrationsöverdomstolen och menade att migrationsdomstolens bedömning medförde en för bred tolkning, som innebär att kravet på att vara sammanboende skulle vara upphävt i alla situationer. Det vore, enligt Migrationsverket, att helt bortse från det i lagen uppställda kravet på vistelse.

Migrationsöverdomstolen medger att det ställs något högre krav för tredjelandsmedborgaren som avser förvärva permanent uppehållsrätt, men den väsentliga förutsättningen bygger inte på sammanboende. Det avgörande är istället att en faktisk familjerelation har upprätthållits snarare än boendesituationen. Systrarnas bevisning pekade enligt domstolen på att de i själva verket haft ett beroendeförhållande gentemot sina föräldrar trots att de varit boende i olika städer. Regelbundna kontakter, besök samt överföring av likvida medel var tillräckligt för att systrarna skulle uppfylla förutsättningarna för en härledd permanent uppehållsrätt.

Därmed avslogs Migrationsverkets överklagande och systrarna ansågs, efter en av domstolen mer extensiv tolkning av vistelsekravet, uppfylla förutsättningarna för permanent uppehållsrätt i Sverige och kraven för att beviljas permanent uppehållskort. 

Deloittes kommentar 

Uppehållsrätten, och inte minst den härledda uppehållsrätten, främjar en av EU:s grundläggande principer; nämligen den fria rörligheten för personer som exempelvis vill studera eller arbeta i en annan medlemsstat. En rättighet som alltså är starkt sammankopplad med unionsmedborgarskapet vilket även inbegriper en rätt till familjeliv med sina familjemedlemmar. EU-domstolen har vid olika tillfällen uttryckt hur vistelsekravet i rörelsedirektivet bör tolkas och understryker att direktivets syfte inte är att försvåra denna rättighet. Eftersom den svenska lagen inte ger någon mer ingående förklaring på hur kravet ska tillämpas, så har det funnits behov av vägledning på området.

Migrationsöverdomstolen delar alltså inte Migrationsverkets syn gällande att ett vistelsekrav skulle vara synonymt med sammanboende. Således behöver istället en helhetsbedömning från fall till fall göras.

Detta innebär därmed en ökad möjlighet för familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare att nyttja sin härledda uppehållsrätt. Så länge tredjelandsmedborgaren har befäst ett familjeliv tillsammans med unionsmedborgaren under en verkningsfull vistelse, så finns därmed inte längre något stöd för att neka permanent uppehållskort  enbart på den grunden att familjen inte har varit sammanboende under hela perioden. 
Domen får vägledande effekt och kommer understödja en fortsatt social gemenskap inom unionen där rätten till fri rörlighet inbegriper även unionsmedborgarens familjemedlemmar, oavsett medborgarskap.

Kontakta oss

Anna Sabelström Holmberg
Partner
+46 73 397 13 04
aholmberg@deloitte.se

Martina Ogenhammar
Senior Manager, Head of Immigration - Global Employer Services
+46 70 080 21 60
mogenhammar@deloitte.se

Kaltrina Abazi
Manager, Immigration - Global Employer Services
+46 70 080 32 62
kabazi@deloitte.se

Ivana Jaksic Bratel 
Consultant, Immigration - Global Employer Services
+46 70 080 35 21
ijaksicbratel@deloitte.se

Evelina Ohlsson 
Associate, Immigration - Global Employer Services
+46 70 080 35 20
eohlsson@deloitte.se

Switchboard
seimmigration@deloitte.se
+46 75 246 26 00