Pressmeddelanden

Brexit-effekter: Globaliseringen bromsas av starka regionala processer

Deloitte i Almedalen

Publicerat: 2016-07-04

– Skolsystemet i England som byggts för eliterna har skapat starka krafter för ett mer slutet samhälle och ett hot mot globaliseringen. Medborgarnas bristande tilltro på de egna möjligheterna att skapa sig en framtid i samhället ligger starkt bakom Brexit. Samma grundproblematik har vi även i Sverige, säger Thomas Andersson, professor/ordförande IUET, partnerinstitut till World Economic Forum

Det framgick på seminariet ”Är globaliseringen slut nu”, som arrangerades av Deloitte och Affärsvärlden i Almedalen. I panelen fanns Ola Pettersson, chefsekonom LO, Mats Karlsson direktör vid Utrikespolitiska Institutet och Thomas Andersson, professor/ordförande IUET, partnerinstitut till World Economic Forum. Moderator var Jon Åsberg på Affärsvärlden.

– Sverige har definitivt varit en av vinnarna av frihandel och öppnare gränser. Vi har dragit stora fördelar av det välstånd som öppna gränser har skapat, säger Ola Pettersson.

Men panelen lyfte också fram starka motkrafter och baksidor på globaliseringen. Största förloraren kan bli miljön. Här måste olika internationella samarbetsorgan ta större ansvar, framhöll deltagarna. Även välståndsutvecklingen gynnar alltför begränsade grupper världen över. I till exempel USA har den gynnat enbart hälften av medborgarna.

– Ytterligare centralisering av makt och politik motverkar folkens vilja till fortsatt globalisering. Tilliten till samhället är avgörande. De sociala klyftorna ökar och ser politikerna inte detta allvar försvagas argumenten för ökad invandring och öppen handel. Ländernas institutioner måste anses ge den styrka medborgarna kräver, säger Mats Karlsson.

Globalisering utrycks oftast i termer av handel. Men den sammankopplar och påverkar människor socialt och karriärmässigt världen över. Som alla drivkrafter styrs den av olika konjunkturer men sett över längre tidsperioder har den hittills alltid vuxit sig starkare. Sverige har haft tre globaliserings-perioder 1865-1914, 1950-1971 samt 1989 och framåt.

– Utbytet har stärkt Sveriges självkänsla och möjligheterna att kunna samverka i större grupper. Problematiken för enskilda områden och grupper är att konkurrensen ökat. Men fördelen är att ett stort antal fattiga länder fått större delar av de globala marknaderna, säger Ola Pettersson.

Hade du nytta av den här informationen?

Related topics