Krav från högskolor: Bättre marknadsföring krävs för att locka till nya jobb 

Arbetslösheten ökar även bland de högre utbildade. Kritiken som lyfts fram är att många utbildningar snarare blir förvaringsplatser för arbetslösa än att de leder till konkreta jobb.

– Staten bör inte peta och försöka styra utbildningarna. Däremot har näringslivet ett växande ansvar att marknadsföra olika typer av jobb som saknar arbetskraft. Studentens personliga val är viktiga för att lyckas på arbetsmarknaden med sina nya kunskaper, säger Peter Gudmundson, rektor på Kungliga Tekniska Högskolan KTH.

Statssekreterare Roger Mörtvik: 

– De högre utbildade studenterna står för en viktig del av svensk tillväxt. Ju längre tiden går efter utbildningarnas slut, desto mer synbar är nyttan för samhället. Ett viktigt fokus är att locka studenterna på gymnasienivåerna att välja yrkesinriktade linjer.

Policyanalytiker Patrick Krassén:

– Vi behöver egentligen kunna mer saker, inte minst hur globaliseringen påverkar våra yrken. 

Det framgick under seminariet ”Överinvesterar Sverige i högre utbildning?”, som arrangerades av Deloitte och Affärsvärlden i Almedalen. 

I panelen fanns Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan Stockholm, Peter Gudmundson, rektor Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Roger Mörtvik, statssekreterare på Utbildningsdepartementet och Patrick Krassén, policyanalytiker utbildningsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Utbildningsnivåerna i Sverige har ökat rejält de senaste åren. Hälften av svenskarna i yrkesverksam ålder har en gymnasial utbildning och drygt var tredje har någon form av eftergymnasial utbildning. Problemet som lyfts fram är att utbildningarna inte tillräckligt väl efterfrågas på arbetsmarknaden. Men panelen var överens om att problemet inte handlar om överutbildning utan bristen på bra jobb och hur skolorna och näringslivet kan öka samarbetet. 

Den högre utbildningen kostar 75 miljarder. Seminariet lyfte fram att det inte finns någon given lösning för hur man i samhället får mest användbar utbildning för pengarna. Det är svårt att se framåt vilka utbildningar som verkligen kommer att behövas. Däremot är flexibiliteten och öppenheten hos universiteten och högskolorna avgörande.

– Vi och övriga skolor måste fortsätta arbetet nära näringslivet. Alla våra program på Handelshögskolan får allt mer fokus på hur de kan bli än mer relevanta för samhället, säger rektor Lars Strannegård. 

Rektor Peter Gudmundsson: 

– Visserligen är vissa kunskaper bristfälliga från grundskolan, samtidigt kan våra nya studenter annat som förra generationen inte hade koll på. Ett viktigt arbete för alla blir att mer definiera vad utbildningarna leder fram till. På så sätt blir det mer självreglerande och mer anpassat till verkligheten.