3:12-utredningen

Huvuduppdraget

Kommittén har haft i uppdrag att se över de omtalade fåmansföretagsreglerna. Syftet är att främja entreprenörskap och skapa bättre villkor för små och växande företag genom enklare, enhetligare och mer överskådliga regler som bidrar till att skattesystemet uppfattas som rättvist och rimligt. Ändringarna ska ske utan att det övergripande syftet med reglerna, dvs. att motverka inkomstomvandling, förändras. I tillägg till detta har kommittén även fått i uppdrag att analysera den s.k. utomståenderegeln och bestämmelsen om ”samma eller likartad verksamhet”. Särskilt utomståenderegeln har varit föremål för omfattande praxis senaste åren och osäkerhet får anses råda om i vilka situationer regeln kan tillämpas [se vår artikel]. Slutligen innebär uppdraget att en översyn ska ske om hur fåmansföretagsreglerna kan ändras för att uppnå en ökad lättnad i beskattning av personaloptioner i syfte att göra det enklare för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens. 

Huvudsakliga förslag

1. Ny modell för beräkning av gränsbelopp:

• Grundbelopp: Ett grundbelopp införs, motsvarande 4 inkomstbasbelopp per företag (304 800 kronor för 2024), som ska fördelas på företagets andelar.
• Löneavdrag: Ett schabloniserat löneavdrag införs, vilket ersätter dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav. Detta gör det enklare för alla delägare att få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme.
• Ränta på omkostnadsbelopp: Alla delägare får öka gränsbeloppet med en ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Räntan på det sparade utdelningsutrymmet föreslås dock att slopas.

2. Förändringar i kvalifikationsreglerna:

• Närståendebegreppet: Förslaget innebär att syskonkretsen inte längre ska anses som närstående, vilket kan leda till att delägare inom syskonkretsen inte längre har kvalificerade andelar efter en viss karenstid. Denna regelförändring kan med andra ord påverka bl.a. familjeföretagare (såväl i positiv som negativ riktning beroende på löneunderlag i företaget och familjens aktivitet).
• Karenstid: Tidsgränserna föreslås sänkas med ett år, vilket innebär att bedömningar ska göras för de senaste fyra beskattningsåren istället för fem. Denna förändring påverkar därmed s.k. ”trädabolag”. 

3. Utomståenderegeln:

• Procentsatsen: Kravet på utomstående ägande i betydande omfattning preciseras till minst 30 procent.
• Rättspraxis: Kommittén föreslår inga andra ändringar i utomståenderegeln för att säkerställa förutsebarhet och stabilitet i rättspraxis.

4. Ägarskiften:

• Neutral beskattning: Kommittén bedömer att beskattningen vid ägarskiften mellan närstående och till personal är neutral jämfört med avyttringar till andra subjekt och föreslår inga ytterligare förändringar för att underlätta ägarskiften.

5. Personaloptioner:

• Effektivare regler: Förslagen syftar till att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner mer effektiva för att attrahera och behålla nyckelkompetens. Avskaffandet av kapitalandelskravet och löneuttagskravet innebär att delägare som förvärvat andelar genom personaloptioner kan tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme om företaget växer och anställer.

Slutsatser

Betänkandet föreslår såväl förenklingar och justeringar av 3:12-reglerna för att främja entreprenörskap och underlätta för små och medelstora företag. Genom att minska den administrativa bördan och öka förutsebarheten i beskattningen, hoppas man att dessa förändringar ska bidra till en mer dynamisk och rättvis företagsmiljö i Sverige.

Kommittén konstaterar i förslaget att fåmansföretagsreglerna under lång tid kritiserats för att vara komplicerade. Anledningen är, inte helt okänt, de många förändringar av regelverket som skett sedan reglerna ursprungligen infördes i början på 90-talet. Kommittén konstaterar vidare att en förändring utifrån nuvarande uppdrag kan ske på två vis; antingen genom att förändra reglerna på så vis att reglerna bättre fångar in den i ekonomisk mening korrekta skattebasen, alternativt genom att öka den schabloniserade strukturen som finns idag för att förenkla beräkningsmöjligheter för fåmansföretagare. Enligt kommittén så skulle det första alternativet kräva en betydligt mer omfattande reform som sannolikt innebär en översyn av hela skattesystemet. Då denna typ av översyn inte ligger inom nuvarande uppdrag har kommittén istället fokuserat på att förenkla genom att schablonisera.

Huruvida de nu föreslagna ändringarna innebär en genomgående lättnad i beskattning för fåmansföretag kräver en mer djuplodande genomgång av förslaget (stay tuned!). Det kan i detta läge konstateras att ett höjt gränsbelopp enligt förenklingsregeln och sänkt tidsgräns för träda troligtvis välkomnas av den breda majoriteten småföretagare. Införande av schabloniserat löneavdrag (istället för nuvarande system med löneuttagskrav och kapitalandelskrav) är en positiv nyhet för de delägare som innehar ett mindre antal aktier i bolaget. Vi kan dock hålla med kommittén om det behov som finns av en mer omfattande översyn av regelverket. Vi hade såklart även önskat ett skarpare förtydligande vad gäller utomståenderegelns tillämplighet givet den praxis som finns på området idag. Nu inväntar vi med spänning kommande remissvar samt fortsatt utveckling mot ett (förhoppnings) nytt regelverk för fåmansföretagare.