Nyheter

Riksdagen godkänner avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan

TAX ALERT

Published: 2021-11-12

Den 27 oktober 2021 röstade riksdagen ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan. Avtalet som undertecknades i april 2019 förväntas få stor betydelse då Japan är en av Sveriges största handelspartners utanför EU; enligt regeringen kommer avtalet att ge trygghet och förutsebarhet samt underlätta rörligheten för företag och enskilda individer. Avtalet kommer att införlivas i svensk rätt genom en särskild lag. Regeringen bestämmer vilken dag lagen ska träda i kraft.

Avtalet i korthet

Avtalet om social trygghet som nu röstats igenom reglerar allmän ålderspension, efterlevandepension och invaliditetsförmåner (för svensk del sjuk- och aktivitetsersättning). Avtalet möjliggör att arbetsgivare kan sända ut sina anställda till det andra landet upp till fem år, och under den tid som arbetet i det andra landet pågår kan den utsände fortsätta att omfattas av det sändande landets socialförsäkring i de delar som avtalet omfattar. För arbetsgivaren innebär detta att avgifter som är knuta till de förmåner som är inkluderade i avtalet enbart behöver erläggas i hemlandet. Om en anställd sänds ut från Sverige till Japan och arbetet utomlands pågår under längre tid än ett år ska arbetsgivaren betala avgifter som är hänförliga till förmånerna enligt avtalet i Sverige, och den utsände ska inte längre omfattas av den svenska socialförsäkringen i övriga delar som avtalet inte omfattar.

Utöver att samordna ländernas regelverk rörande ovan nämnda förmåner gör avtalet det möjligt att lägga samman försäkringsperioder från respektive land. Syftet med dessa regler är att underlätta för individer som har arbetsperioder i såväl Japan som Sverige att kvalificera sig för rätt till vissa förmåner.

Deloittes kommentar

Ett avtal som samordnar de sociala trygghetssystemen mellan Sverige och Japan har varit önskvärt under en lång tid, inte minst med tanke på att andra länder redan har liknande avtal med Japan samt att det finns en risk att arbetsgivaren behöver betala avgifter i båda länderna. Avtalet torde öka incitamentet för företag med verksamhet i Sverige att sända ut personal till Japan, och rörligheten mellan länderna kan därmed komma att öka.

Deloitte har tidigare behandlat frågan om vilka konsekvenser avtalet förväntas medföra utifrån ett arbetsgivarperspektiv i en artikel i Tax@Hand från den 17 juni 2021 som finns att läsa här. Deloitte kommer fortsätta att bevaka utvecklingen och hjälper er gärna att se över vilka konsekvenser avtalet kan komma att få för just er verksamhet.

Hade du nytta av den här informationen?