Budgeten och skatterna 2023

Individbeskattning

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling avses förstärkas

Regeringen föreslår att taket för nedsättningen i det s k Forskningsavdraget (för anställda som arbetar med forskning eller utveckling) höjs från dagens 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad för egentliga arbetsgivaravgifter. Även avdraget för allmän löneavgift höjs i motsvarande mån. Avdraget innebär att företag med anställda som arbetar med forskning eller utveckling, systematiskt och kvalificerat i kommersiellt syfte, betalar lägre arbetsgivaravgifter (11,83 %) för dessa anställda. Syftet med förslaget är att understödja företagens möjligheter att bedriva forskning eller utveckling.

En förutsättning för avdraget är att personerna i företaget, för vilka avdraget görs, arbetar med forskning eller utveckling i viss utsträckning. Dessa ska ha arbetat under minst hälften, och som lägst 15 timmar, av sin arbetstid.

Förändringarna förväntas träda i kraft den 1 juli 2023.

Jobbskatteavdraget förstärks för personer som har fyllt 65 år

För att äldre ska stanna kvar på arbetsmarknaden föreslås personer som vid årets ingång fyllt 65 år få sänkt skatt på sina arbetsinkomster. Den föreslagna ändringen görs genom att skattereduktion för denna grupp ges med ett belopp som motsvarar en större del av arbetsinkomsterna än vad som idag ges.

Förslaget innebär att skattereduktionen uppgår till 22 procent av arbetsinkomsterna t.o.m. 100 000 kronor. För inkomster som överstiger 100 000 kronor men inte 300 000 kronor uppgår skattereduktionen till 15 000 kronor med tillägg på 7 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster som överstiger 300 000 kronor men inte 600 000 kronor blir skattereduktionen 36 000 kronor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas således första gången beskattningsåret 2023.

Reseavdraget bör behållas med vissa förstärkningar för arbetsresor med bil

En förändring av modellen för det nuvarande reseavdraget som redan beslutats av riksdagen och som skulle träda i kraft den 1 januari 2023 föreslås att inte införas. Regeringen föreslår i stället att reglerna bör behållas i sin nuvarande form. Regeringen föreslår även att skattelättnaden för arbetsresor med bil förstärks. Förslaget innebär att regeringen vill höja det schablonbelopp som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil från dagens 18,50 kronor till 25 kronor per mil. Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil föreslås höjas till 12 kronor per mil förutom för förmånsbilar som drivs med elektricitet där inga ändringar görs i förhållande till dagens regler.

Regeringens förslag grundar sig på att avdragsrätten för arbetsresor inte ändrats sedan 2008 och att schablonbeloppen bör justeras för att bättre motsvara de kostnader som de är avsedda att täcka.

Förändringarna förväntas träda i kraft den 1 januari 2023.

Avdragen för tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil bör justeras

De schablonbelopp som får dras av för kostnader med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet har inte ändrats sedan 2008. Regeringen föreslår därför att beloppet för dessa resor höjs med motsvarande belopp som i reseavdraget för arbetsresor, dvs. till 25 kronor per mil för arbetsresor med egen bil samt till 12 kronor per mil för arbetsresor med förmånsbil.

Det avdrag som ges för förmånsbilar som drivs av elektricitet föreslås dock vara oförändrat från dagens nivåer.

Förändringarna förväntas träda i kraft den 1 januari 2023.

Skattereduktionen för installation av solceller bör förstärkas

Vid installation av solceller ges privatpersoner idag en skattereduktion om 15 procent av de debiterade arbets- och installationskostnaderna. Regeringen föreslår nu att denna procentsats höjs till 20 procent av arbets- och installationskostnaderna för att sänka köparens kostnad och därmed stimulera efterfrågan på solceller ytterligare.

För den som installerar solceller för 100 000 kronor innebär förslaget således att skattereduktionen ökar från 15 000 kronor till 20 000 kronor. Förändringarna förväntas träda i kraft den 1 januari 2023. Detta innebär att förslaget kan tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Det bör införas en tillfällig skattefrihet för förmån av ladd-el på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil

En anställd som idag får ladda sin egen bil, eller sin förmånsbil, på jobbet utan att betala marknadsmässig ersättning ska enligt huvudregel i inkomstskattelagen förmånsbeskattas för detta. För att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta i Sverige föreslår regeringen en tillfällig skattefrihet från denna förmånsbeskattning.

Förslaget förväntas också innebära en lättnad i administrativa uppgifter för såväl arbetsgivare som anställda då förmånen inte längre behöver redovisas.

Förändringarna förväntas träda i kraft den 1 juli 2023. Förslaget tillämpas då på förmåner som lämnats efter den 30 juni 2023. Den tillfälliga skattelättnaden föreslås gälla t.o.m. den 30 juni 2026.

Företagsskatter

Avseende inkomstbeskattning av företag föreslår regeringen inga uttryckliga reformer, även om Tidöavtalet gav sådana förhoppningar. Regeringen antyder däremot att ett s k implementeringsråd ska inrättas. Enligt propositionen är implementeringsrådets syfte att minska regelbördan och administrationen för företag och entreprenörer för att dessa ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt.

Eftersom regeringen inte vidare förtydligar vad implementeringsrådet är, kvarstår frågan om dess faktiska innebörd. Vår förhoppning är att regeringen har identifierat ett behov av att skapa bättre förutsättningar för en effektiv och genomarbetad implementering av EU-rätten. Idag är utvecklingen inom skatterätten i hög grad färgad av arbetet inom EU och OECD. Implementeringsarbetet blir därför betydelsefullt för att säkerställa en rättssäker rättstillämpning och regelefterlevnad. Detta arbete försvåras av de ofta mycket ambitiösa tidsplaner som följer av de internationella initiativen. Detta är något som lagstiftaren och myndigheter måste förhålla sig till utan att det inverkar på kvaliteten av implementeringen. Deloitte välkomnar en insats från regeringen som innebär ett större fokus på implementeringsåtgärderna.

Vi har tidigare sett hur svenska skatteregler som har implementeras i strid med EU-rätten (t ex de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna) kan påverka konkurrenskraften för svenskt näringsliv. I en alltmer globaliserad och harmoniserad skattemiljö, är det av synnerlig vikt att implementeringen av internationella initiativ kvalitetssäkras för att skapa ett effektivt och tydligt skattesystem som främjar ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Skatt på konsumtion m.m. (energi och miljö)

Inledning

I budgetpropositionen framgår sammanfattningsvis att Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden kraftigt har förändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Invasionen i kombination med den svaga svenska kronan har även fått orimliga effekter för dem som är beroende av bensin- eller dieselbilar och därtill har priset på flera viktiga insatsvaror inom näringarna jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ökat kraftigt.

Propositionen är därför genomsyrad med sänkningar av skattesatserna på bränslen i diverse förbrukningsändamål samt ett slopande av skattenedsättning för elförbrukningen i datorhallar, för att mildra konsekvenserna av Rysslands invasion.

Avskaffad avfallsförbränningsskatt

Regeringen föreslår att avfallsförbränningsskatten avskaffas från och med den 1 januari 2023. Avfallsförbränningsskatten har lett till att en del kraftvärmeverk och värmeverk har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner redan ett år efter skattens införande. Skatten har försvagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige och riskerar på sikt att leda till en minskad kraftvärmeproduktion. Det är därför angeläget att avfallsförbränningsskatten avskaffas så snart som det är möjligt, vilket regeringen bedömer vara redan den 1 januari 2023.

Slopad skattenedsättning för datorhallar

Skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar föreslås slopas den 1 juli 2023 samt föreslår regeringen ett avskaffande av:

• möjligheten till återbetalning av skatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i en datorhall,
• möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på grund av elförbrukning i en datorhall.
  

Därtill förtydligas att avdraget för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i vissa kommuner i norra delarna av landet (det s k norrlandsskatteavdraget, 9,6 öre/kWh) inte får göras för elförbrukning i en datorhall.

Regeringen anser att datorhallar bör beskattas på samma sätt som tjänstesektorn i övrigt och bör därför inte beskattas som elintensiv tillverkningsindustri. Följaktligen och för att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan elförbrukning direkt i datorhallen respektive förbrukning av fjärrkyla och fjärrvärme föreslås att den aktuella möjligheten till återbetalning av skatt slopas. Således slopas också möjligheten att godkänna datorhallar som frivilligt skattskyldiga samt att datorhallar beskattas med samma skattenivå som för hushåll och övrig tjänstesektor på respektive ort oavsett var i landet förbrukningen sker, vilket innebär att norrlandsskatteavdraget inte är tillämpligt för datorhallar.

Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme och värmeverk inom EU ETS

Regeringen föreslår, med ikraftträdandedatum den 1 januari 2023, att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet bör befrias från koldioxidskatt och att råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet också bör befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s k lågbeskattad olja.

Förslaget förbättrar lönsamheten för kraftvärmeproduktion och annan värmeproduktion, vilket kan skapa förutsättningar även för en ökning av den totala elproduktionen i kraftvärmeanläggningar. I situationer med höga elpriser och en ansträngd situation på elmarknaden kan även en relativt liten ökning av elproduktionen leda till en tydlig prispåverkan på elmarknaden. På sikt kan detta också möjliggöra ytterligare produktion av el, t ex genom att investeringar görs i nya eller befintliga kraftvärmeanläggningar. Samtidigt kvarstår styrningen mot minskade utsläpp av växthusgaser genom att anläggningarna omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.

Tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja

Från den 1 januari 2023 föreslås en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump sänks därmed med 1 krona per liter inklusive mervärdesskatt. Som en följdändring bör den sammanlagda skatten på s k lågbeskattad olja sänkas med 722 kronor per kubikmeter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler.

Tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt, som gäller till och med den 30 juni 2023, på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet föreslås förlängas till och med den 31 december 2023.

Ändringar av elektronikskatten (kemikalieskatten)

Den starkt kritiserade kemikalieskatten föreslås genomgå nödvändiga förändringar genom förenkling av avdragssystemet samt att reglerna om indexering ändras så att omräkningen knyts direkt till gällande skattebelopp, snarare än till ett basår. Därtill återfinns förslag på ändring av undantag från skattskyldighetens inträde så att skattskyldighet inte inträder för – sammanfattningsvis – begagnade varor.

I denna del förslås följande förändringar, med ikraftträdande den 1 juli 2023:

• Ingen BNP-indexering av elektronikskatten

• Avdragssystemet förenklas. Rätten till avdrag från kemikalieskatten påverkas enbart av om varan innehåller brom, klor eller fosfor. Om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt påverkar inte avdragsrätten.

• För varor som inte innehåller brom eller klor medges avdrag med 50 procent och varor som därutöver inte innehåller fosfor medges i stället avdrag med 95 procent.

• Skatt ska betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt för vitvaror och med 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. Skatt ska inte betalas med högre belopp än 489 kronor per skattepliktig vara.

• Tydligare undantag från skattskyldighet för begagnade varor.
  

Skatt på konsumtion m.m. (mervärdesskatt)

Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Enligt regeringens förslag bör mervärdesskatten för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjas från 6 procent till 12 procent. Som motiv för höjningen anger regeringen att mervärdesskattesystemet bör präglas av enhetlighet. Enligt regeringen medför en mervärdesskattesats om 12 procent att ovanstående tjänster behandlas mer likt varor och tjänster som beskattas med normalskattesatsen.

Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 april 2023.

Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter

Regeringen föreslår att en skyldighet för betaltjänstleverantörer att dokumentera och rapportera uppgifter om gränsöverskridande betalningstransaktioner till Skatteverket bör införas. Till grund för förslaget ligger ett EU-direktiv inom mervärdesskatteområdet samt tillhörande förordning om administrativt samarbete, syftandes till att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Direktivet och förordningen ska börja tillämpas den 1 januari 2024. En särskild utredare har sedan tidigare givits i uppdrag att analysera och lämna förslag på vilka författningsändringar som behövs för att genomföra direktivet i svensk rätt. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2022 i SOU 2022:25.

Eftersom det är nödvändigt att genomföra författningsändringar för att genomföra direktivet och anpassa svensk rätt till förordningen avser regeringen att återkomma till riksdagen under våren 2023 med förslag om detta. Enligt regeringen bör ett sådant förslag sedan träda i kraft den 1 januari 2024.

Skribenter

Emil Johansson
Zackaria Strömstedt
Stina Jansson
Wiktoria Matulaniec
Konstantinos Nascos
Hjalmar Åsbrink