Den amerikanska drömmen – vad måste du överväga innan en flytt och expandering till ”the land of the free”

Bakgrund

Sedan den svenska skattereformen på 1990-talet är det idag vanligt att bolagsinnehav i Sverige ägs genom holdingbolag – ofta med underliggande dotterbolagsstruktur. Fördelen med skattefrihet för näringsbetingade andelar i kombination med reglerna för fåmansföretag (3:12-reglerna) kan antas vara en bidragande faktor till denna utveckling av ägarstruktur i Sverige.

Till skillnad från Sverige och till följd av diverse skandaler (UBS, Panama , etc.) har utvecklingen kring ägarstrukturer utifrån ett amerikanskt perspektiv gått i en annan riktning. Sett ur ett amerikanskt perspektiv är det vanligt förekommande, och ofta mer förmånligt, att äga bolagsinnehav direkt. Bakgrunden till detta ligger i att USA vill motverka att amerikanska aktieägare startar bolag i länder med låg bolagsskatt och att inkomsterna på så vis undgår löpande amerikansk beskattning. Således har de amerikanska controlled foreign corporation (”CFC”) reglerna tillkommit och utvecklats.

De amerikanska CFC-reglerna

De amerikanska CFC-reglerna aktualiseras för en amerikansk delägare när ett icke-amerikanskt bolag kontrolleras till mer än 50 % av personer eller bolag som är skattskyldiga i USA och delägaren äger över 10 % i det aktuella bolaget. Detta scenario blir exempelvis aktuellt när en svensk privatperson flyttar till USA och samtidigt äger majoriteten av aktierna i ett svenskt aktiebolag.

När CFC-reglerna aktualiseras finns det flera inkomstkällor som måste analyseras i det utländska bolaget för att fastställa om bolagets inkomst kan bli skattepliktig för delägaren personligen. Vid ett scenario med helägt svenskt holdingbolag blir ett första steg ofta att utreda om bolaget kommer erhålla någon Subpart F inkomst.

Subpart F, som är en hänvisning till den amerikanska inkomstskattelagen, omfattar passiva inkomster såsom utdelningar, räntor, hyresinkomster och royalties. Som utgångspunkt beskattas delägaren personligen för denna typ av inkomst när inkomsten erhålls av CFC-bolaget. Inkomsten beskattas som aktiv inkomst för delägaren vilket betyder en beskattning enligt den progressiva skatteskalan om upp till 37 %på federal nivå. Vidare kan skatt på delstatlig nivå också tillkomma (ex. ca 13 % i Kalifornien). Avräkning för den bolagsskatt som det svenska bolaget erlagt kan i viss mån medges om delägarens personliga amerikanska inkomstdeklaration är upprättad korrekt. Däremot sker ingen automatisk avräkning vilket kan medföra att en initial dubbelbeskattning uppstår – något som kan bidra till ”cash flow”-problematik för delägaren. Beskattningen aktualiseras utan att delägaren erhållit någon faktisk inkomst från bolaget. Således kan, utan korrekt hantering, den totala skatten (amerikansk och svensk) nästan helt radera ut bruttoinkomsten som bolaget erhållit innan vinsten når delägaren (och då med ytterligare svensk beskattning i form av utdelningsskatt).

Vad finns det för alternativ?

Även om dessa regler lätt kan få en driven entreprenör att vända på flygplatsen erbjuder den amerikanska lagstiftningen lösningar för en mer förlåtande beskattning. Lösningar som dock måste utvärderas noggrant för att säkerställa att de inte stjälper mer än de hjälper.

När ett icke-amerikanskt bolag får någon typ av närvaro mot USA (t.ex. p.g.a. att aktieägare ska flytta dit) ges bolaget/aktieägaren möjlighet att avgöra hur bolaget ska hanteras skattemässigt i USA. Beroende på bolagets tillgångar och inkomster kan den bästa lösning vara att aktieägaren väljer att innehavet ska behandlas som om det vore ett amerikanskt bolag (C-Corporation) med utländsk inkomst. Detta val är en förutsättning för att avräkning för svensk bolagsskatt ska medges på CFC-inkomsten.

Men för de fall bolaget inte förväntas betala någon bolagsskatt i Sverige (exempelvis som en följd av att bolagets enda inkomst genereras från näringsbetingade innehav) eller om den svenska skatten kommer vara låg (enda tillgången är en portfölj i en kapitalförsäkring) är ett s.k. ”check-the-box election” (”CTB”) ofta mer fördelaktigt. Detta val görs av bolaget och innebär att bolaget framöver skattemässigt ska hanteras som en transparent enhet i USA, dvs. motsvarande ett svenskt handelsbolag/enskild näringsverksamhet.

När bolaget väljer att hanteras som en transparent enhet kommer bolaget inte erkännas för beskattningsändamål. Även om viss specifik rapportering fortfarande behöver inkluderas i delägarens personliga deklaration kommer bolagets tillgångar och inkomster anses vara delägarens egna. Således får delägaren ta del av de mer förmånliga skattesatserna för kapitalinkomster (upp till 23,8 % på federal nivå) när bolaget erhåller t.ex. utdelningar, ränta eller kapitalvinster. En annan klar uppsida är att delägarens CFC-rapportering blir mindre omfattande och generellt lindas den amerikanska beskattningen.

Precis som vid ett svenskt handelsbolag/enskild näringsverksamhet beskattas inte uttag från bolaget till delägaren. Under förutsättning att utdelning från holdingbolaget till delägaren sker inom rätt tidsram kan även den kupongskatt Sverige har rätt att innehålla vid utdelning avräknas mot den skatt som uppstår i USA för delägaren på bolagets inkomster.

Vid det datum som bolaget gör CTB valet kommer det från ett amerikanskt perspektiv ske en s.k. ”deemed sale” vilket skattemässigt betyder att bolaget anses avvecklat och samtliga tillgångar utskiftas till delägaren. Om delägaren är skattskyldig i USA vid detta datum kommer en skattepliktig kapitalvinst uppstå, men om delägaren ännu inte flyttat till USA har USA inte rätt att beskatta transaktionen. Från ett svenskt perspektiv är en ”deemed sale” inte en skattepliktig transaktion och således kan en CTB ske utan att någon skatt aktualiseras. Den positiva effekten som uppstår av detta är att delägaren får en s.k ”step-up” i anskaffningsvärde för de tillgångar som finns i bolaget (som efter CTB-valet anses direkt ägda av delägaren). I korthet betyder detta att delägaren endast kommer beskattas för den värdeuppgång som sker efter CTB-valet i den amerikanska deklarationen, exempelvis om underliggande verksamhetsbolag avyttras.

Avslutande kommentar

Mot bakgrund av det amerikanska regelsystemets komplexitet och de alternativ som finns tillhanda för att hantera de potentiella skatteeffekterna är det av stor vikt att analysera vad bolaget förväntas erhålla för inkomster under tiden delägaren är i USA. Därtill bör övervägas om uttag/utdelningar från bolaget till delägaren ska ske före eller efter en flytt. Analysen behöver genomföras för att avgöra vilket val och alternativ som är mest lämpligt i den aktuella situationen. Effekterna av dessa val måste hela tiden ställas i relation till det faktum att den svenska beskattningen förblir densamma vad gäller exempelvis svensk bolagsskatt och kupongskatt.

Ofta uppkommer problematiken med de amerikanska CFC-reglerna och dess effekter för delägaren efter det att flytten redan har skett. I vissa fall finns fortfarande en viss mån av utrymme att genomföra relevanta val för att hantera skatteeffekterna. I vissa fall är det däremot för sent. Det är lätt att missa att regler om CFC-beskattning kan träffa bolag som befinner sig i ett land som Sverige. Lika lätt att missa är att CFC-reglerna kan få direkta skattemässiga effekter för delägaren om exempelvis underliggande dotterbolag avyttras eller om en koncernintern omstrukturering sker. Såväl skattekostnaderna som kostnader för rapportering och redovisning gentemot den amerikanska skattemyndigheten kan bli oväntat höga utan rätt planering.

I denna första del av artikelserien har vi belyst effekterna som kan uppstå när ett CFC-bolag erhåller passiva inkomster. I nästa del kommer vi diskutera det scenario när delägarbeskattning kan uppstå vid aktiva bolagsinkomster och vad en delägare måste beakta inför en flytt i en sådan situation.

Överväger du en flytt till USA är du välkommen att kontakta oss för diskutera hur vi kan hjälpa dig med en smärtfri flytt.