En uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn

Förbättrade ränteavdragsregler för företag

Utredningen föreslår ett antal nya bestämmelser som omfattar förändringar av både de generella och riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Förslaget omfattar bland annat förändringar i utjämning av räntenetton, höjd beloppsgräns vid tillämpning av förenklingsregeln och mer generösa avdragsmöjligheter för kvarstående negativa räntenetton. Nedan framgår en sammanfattning av förslagen. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

• Företag mellan vilka koncernbidragsrätt föreligger ska beräkna avdragsrätten för ränta gemensamt och utgör en så kallad beräkningsenhet. Innebörden av förslaget är att en gemensam beräkning av räntenetto, avdragsunderlag och avdragsrätt ska upprättas. Bolagen i beräkningsenheten kommer fortsatt beskattas var för sig, men beräkning i beräkningsenhet ska vara obligatorisk. Handelsbolag föreslås exkluderas ur beräkningsenheten.
• Avdragsrätten för ränta enligt huvudregeln (EBITDA) ska beräknas utan hänsyn till lämnade och mottagna koncernbidrag. 
• Tidsgränsen för avdragsrätt för kvarstående negativt räntenetto avskaffas.
• Avdragsrätten för ränta enligt förenklingsregeln föreslås höjas från 5 mkr till 25 mkr. Samtidigt föreslår utredningen att när förenklingsregeln tillämpas i en beräkningsenhet är avdragsutrymmet om 25 mkr enbart applicerbart på den del av det negativa räntenettot som överstiger det positiva räntenettot.
• De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna föreslås anpassas till Lexel-domen (C-484/19), vilket innebär avdragsbegränsning enligt undantagsregeln (24 kap. 18 st. 2 IL) inte ska gälla i vissa fall. Undantagsregeln ska inte tillämpas om koncernbidrag hade kunnat lämnas från låntagaren till långivaren eller om etableringsfriheten enligt EUF-fördraget hade kunnat åberopas med innebörd att koncernbidragsrätt funnits om båda bolagen varit svenska. Undantagsregeln ska dock fortsatt tillämpas om koncernbidragsspärrar föreligger eller om Skatteverket kan visa skuldförhållandet är del av ett konstlat förfarande som uteslutande eller så gott som uteslutande uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
• Förvärvsregeln i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna förändras för att anpassas till praxis. Innebörden är att avdragsrätt för räntor på interna lån hänförliga till koncerninterna förvärv tas bort. En undantagsregel föreslås dock införas som avser förvärv som har ett direkt samband med förvärv från part utanför intressegemenskapen. Undantag medges även om skulden uppkommit till följd av ett led i en omstrukturering inför en försäljning till extern part. Regeln föreslås gälla även helt inhemska koncerner. 
• Utredningen avråder från att införa ett infrastrukturundantag, men innehåller ändå ett möjligt förslag. Enligt förslaget kan undantag från tillämpning av ränteavdragsbegränsningsreglerna erhållas efter ansökan till Forskarskattenämnden. En förutsättning för att erhålla undantag är att verksamheten så gott som uteslutande bestå i att genomföra offentliga infrastrukturprojekt samt att koncerninterna lån i princip ska saknas.
• Till följd av flertalet domar i HFD föreslås en förändring av räntedefinitionen för företag som förvärvar portföljer av förfallna eller på annat sätt kreditförsämrade fordringar. Av föreslaget framgår att de inkomster som i redovisningen hanteras som ränteintäkt enligt effektivräntemetoden och god redovisningssed även ska utgöra ränta enligt den skattemässiga definitionen. 
• Det föreslås att ett tydliggörande ska införas som anger att lager av finansiella instrument ska tillåtas ta upp till samlat anskaffningsvärde trots att det finns lager i form av derivatinstrument i intressegemenskapen som värderas till kursen vid beskattningsårets utgång.
  

Deloittes kommentar

Sverige har historiskt utmärkt sig som ett investerarvänligt land, exempelvis hade Sverige före den 1 januari 2019 inte några begränsningar i avdragsrätten för räntor på extern skuld och inte heller någon källskatt på räntebetalningar till andra länder. Regler som begränsade ränteavdrag på koncerninterna skulder för att förhindra skatteundandragande infördes ursprungligen 2009 och har modifierats några gånger därefter..

Under 2010-talet pågick en diskussion i Sverige om att bolag inom vissa sektorer (exempelvis fastighetsbranschen) i alltför hög utsträckning var lånefinansierade och att detta utgjorde att hot mot den ekonomiska stabiliteten. Bland annat presenterade Företagsskattekommittén år 2014 ett förslag om generella begränsningsregler för ränteavdrag i syfte att öka incitamentet att finansiera bolag genom eget kapital. Parallellt med kommitténs arbete i Sverige pågick ett internationellt arbete både inom OECD (BEPS) och EU som gällde ränteavdragsregler.

Implementering av EU:s direktiv 1 januari 2019

Det internationella arbetet mynnade ut i ett EU direktiv som införlivades i svensk rätt den 1 januari 2019. Den största förändringen för svenskt vidkommande var att begränsningen av ränteavdrag även omfattade ränta på extern skuld genom införandet av de så kallade ”generella ränteavdragsbegränsningsreglerna”. 

När reglerna infördes framfördes omfattande kritik mot Sveriges snäva implementering av direktivets minimiföreskrifter. Bland annat valde Sverige att införa en förenklingsregel som medgav ränteavdrag om 5 miljoner kronor per intressegrupp när direktivet medgav 3 miljoner euro på bolagsnivå. En annan del av kritiken som framfördes handlade om de inlåsningseffekter som i många fall uppkommer då svenska bolag ska beräkna avdragsrätten på bolagsnivå och avdragsunderlaget utjämnas genom koncernbidrag. Det angavs dock i förarbetena till de nya reglerna att de inte bedömdes få så stor negativ påverkan för bolagen, bland annat beaktat det då låga ränteläget.

Effekterna av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna

Redan vid införandet av de nya reglerna aviserades att en utredning skulle tillsättas för att analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen skulle komma att uppnås genom regelverket, hur Sveriges konkurrenskraft skulle påverkas samt om reglerna skulle förebygga skatteplanering på avsett sätt och inte kunna kringgås.

Det framgår av utredningen att under beskattningsår 2021 lämnade ca 34 000 aktiebolag och ca 1 700 handels- och kommanditbolag blanketten N9 tillsammans med inkomstdeklarationen. Det framgår vidare att ca 9 500 bolag under samma år inte fått avdrag för samtliga sina ränteutgifter till följd av reglerna. Det kan rimligen antas att beloppen är betydligt högre för det senaste beskattningsåret (2023) beaktat det höjda ränteläget och, i vissa branscher, sänkt EBITDA. 

Utredningens förslag

De generella ränteavdragsbegränsningsreglerna

Sammanfattningsvis kan konstateras att utredningens förslag i många fall skulle medföra en förbättring för företagen, både vad avser möjligheten till ränteavdrag men också i form av reducerad administration och därmed sammanhängande risk för oavsiktliga fel. 

Att förenklingsregeln skulle höjas från dagens 5 miljoner kronor till 25 miljoner kronor skulle medföra en betydande lättnad för många mindre bolag och företagsgrupper. Det är även välkommet att utredningen tydliggör att kvittning av positiva och negativa ränteavdrag inte utgör ett avdrag som ska omfattas av beloppsbegränsningen.

I koncerner med ett stort antal juridiska personer har systemet med avdragsrätt på bolagsnivå medfört utmanande beräkningar och i vissa fall inlåsningseffekter när koncernkvittning sker genom koncernbidrag varför förslaget om beräkningsenheter skulle komma att medföra betydande förenklingar. Det kan dock noteras att det anges i förslaget att det för vissa koncerner skulle kunna medföra negativa effekter för avdragsrätten när samtliga bolag med koncernbidragsrätt skulle komma att ingå i avdragsunderlaget. Därutöver kan noteras att handels- och kommanditbolag inte föreslås ingå i beräkningsenheterna. 

Vid införandet av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna framfördes kritik mot att ränteavdrag som inte kunnat nyttjas i verksamheten endast får sparas under en sexårsperiod. Utredningen har funnit att det finns goda argument för att avskaffa tidsgränsen för avdragsrätt för kvarstående negativt räntenetto samt att kvarstående negativt räntenetto föreslås fastställas vid den årliga beskattningen.

Sammanfattningsvis bedömer vi att förslaget om utjämning av räntenetto över tid och inom koncern kommer att spara de skattskyldiga mycket tid och administration varför vi tycker att förslaget är mycket välkommet. 

De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna

Under den tid som förflutit sedan de nya reglerna infördes 2019 har de svenska reglerna avseende begränsningar av ränta på koncerninterna lån (de ”riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna”) varit föremål för prövning av EU-domstolen varför även dessa regler kommit att omfattas av utredningens direktiv. EU-domstolen slog i en dom 2021 (Lexel-domen) fast att den begränsade avdragsrätten för räntekostnader till koncernbolag inom EU/EES står i strid med reglerna om fri rörlighet. Mot den bakgrunden är det väntat att de svenska reglerna nu föreslås anpassas så att även räntor till utländska koncernbolag inom EES får dras av såvida det inte föreligger en missbrukssituation. Vi noterar att förslaget till lagtext är utformat så att det är Skatteverket som har bevisbördan och därmed ska visa att skuldförhållandet är del av ett konstlat förfarande och uteslutande eller så gott om uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Noteras bör vidare att de föreslagna reglerna kompletterats med en ”fiktiv” koncernbidragsspärr, dvs. om ett utländskt bolag har skattemässiga underskott som skulle ha omfattats av koncernbidragsspärren om bolaget varit svenskt kan ränteavdrag nekas.

Även reglerna om ränteavdrag på lån som uppkommit vid koncerninterna överlåtelser av andelar har varit föremål för prövning i domstol sedan reglerna infördes. Det förtydligas i förslaget att även ränta på lån som uppkommer mellan bolag där det föreligger koncernbidragsrätt föreslås begränsas för att därigenom anpassas till diskrimineringsförbudet. Detta kan dessvärre innebära en inskränkning av avdragsrätten.

Infrastrukturundantag

Enligt EU-direktivet fanns även en möjlighet att införa ett s.k. infrastrukturundantag enligt vilket medlemsstaterna har möjligheten att undanta lånekostnader som uppkommit för att finansiera ett långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt från de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Sverige valde dock att inte införa ett sådant undantag och utredningen har visserligen tagit fram ett förslag till regler, men väljer samtidigt att avråda från att införa ett sådant förslag. Utredningen anser att det saknas behov av att införa ett infrastrukturundantag, att undantagsregler i allmänhet ger ett mindre neutralt skattesystem samt leder till mer komplicerade regler med ökad risk för skattearbitrage. 

Sammanfattande slutsatser

Som framgår av ovan sammanställning föreslår utredningen en rad lättnader och förtydliganden i reglerna för ränteavdrag vilket naturligtvis är mycket uppskattat av de skattskyldiga. Vår erfarenhet är att det delvis har varit komplexiteten i reglerna och den administrativa bördan som har varit utmanande för många företag. Vi bedömer att förslaget i många delar gör det svenska skattesystemet mer gynnsamt men även mer förutsebart när det kommer till ränteavdrag, vilket enligt vår bedömning återigen skulle göra Sverige till en mer attraktiv marknad för utländska investerare. 

Kontakta oss

Sara Bolmstrand
Partner, Business Tax
sbolmstrand@deloitte.se
+46 70 080 30 43

Anna Persson
Director, M&A Real Estate
annpersson@deloitte.se
+46 70 080 31 32

Kristian Hamberg
Senior Manager, M&A Real Estate
krhamberg@deloitte.se
+46 07 080 33 29