Nyheter
Holdingsbolags avdragsrätt för moms på förvärvskostnader av ett dotterbolag
Tax Alert
Publicerad: 2024-03-26
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom den 12 mars 2024 fastställt att avdragsrätt föreligger för moms för förvärvskostnader av ett dotterbolag när moderbolaget inte deltar i förvaltningen av det förvärvade bolaget utan istället tillhandahåller tjänster till det förvärvade bolagets dotterbolag.
Bakgrunden till målet var att ett moderbolag förvärvade en koncern där bl.a. ett rent holdingbolag och ett rörelsedrivande dotterdotterbolag ingick. Efter förvärvet hade moderbolaget inte tillhandahållit några momspliktiga tjänster till det direkt förvärvade bolaget utan till det indirekt förvärvade dotterdotterbolaget där den operativa verksamheten bedrevs.
Moderbolaget yrkade avdrag för den ingående momsen på transaktionskostnaderna (bl.a. juridisk rådgivning i samband med förvärvet), vilket Skatteverket nekade med hänvisning till att bolagets förvärv inte ansågs utgöra ekonomisk verksamhet. Som skäl för detta anförde Skatteverket att moderbolaget inte hade tillhandahållit några momspliktiga tjänster till det förvärvade bolaget.
HFD konstaterade att EU-domstolens praxis kring ett moderbolags tillhandahållande eller avsikt att tillhandahålla tjänster till dotterbolag, inte bör förstås så att avdragsrätt inte kan aktualiseras även vid andra situationer, t.ex. i en situation där moderbolaget inte tillhandahåller tjänster till det förvärvade bolaget utan till ett dotterbolag till detta. Vidare konstaterade HFD att frågan om avdragsrätt ska bedömas med hänsyn till de transaktioner som har ett objektivt samband med den beskattningsbara personens momspliktiga verksamhet. Konkret innebär detta att det är den faktiska användningen av förvärvade varor och tjänster respektive transaktionens syfte som ska beaktas.
Enligt HFD var det ostridigt i målet att moderbolagets avsikt med förvärvet av koncernen var att tillhandahålla momspliktiga tjänster till dotterdotterbolaget, vilket också hade skett. HFD fann heller inte anledning att ifrågasätta uppgiften om att samtliga förvärvskostnader var hänförliga till dotterdotterbolaget. Det fanns därmed ett direkt och omedelbart samband mellan kostnaderna och bolagets samlade ekonomiska verksamhet, med följden att avdragsrätt förelåg för kostnaderna.
Deloittes kommentarer
På grund av Skatteverkets inställning att avdragsrätt för transaktionskostnader i samband med förvärv av ett dotterbolag förutsätter att tjänster tillhandahålls direkt till det förvärvade dotterbolaget, har det tidigare funnits en osäkerhet kring avdragsrätten inte minst i de fall förvärv av dotterbolagsandelar efterföljs av andra omstruktureringar inom koncernen (exempelvis efterföljande fusioner, likvidationer m.m.). Genom HFD:s dom är det nu klargjort att avdragsrätt finns även om moderbolaget inte deltar i förvaltningen av det förvärvade bolaget utan istället är involverad i förvaltningen av det förvärvade bolagets dotterbolag.
Avdragsrätten förutsätter dock att moderbolaget bl.a. kan visa att avsikten med förvärvet är att tillhandahålla momspliktiga tjänster och att det finns ett objektivt samband mellan kostnaderna och den momspliktiga verksamheten som bedrivs. HFD:s uttalanden i domen trycker således på betydelsen av att bedömningen kring avdragsrätten måste göras från fall till fall med beaktande av de särskilda förutsättningarna kring varje transaktion. Även om det är en välkommen utveckling är det fortsatt viktigt att analysera vilka bolag som faktureras och i vilken utsträckning det förekommer momsfria transaktioner som kan komma att begränsa avdragsrätten.
HFD:s dom är ett viktigt klargörande av de krav som finns kopplat till avdragsrätten för transaktionskostnader. Domen kan förstås tillämpas på kommande transaktioner/omstruktureringar men innebär även att det kan finnas möjlighet att se över momshanteringen av transaktionskostnaderna retroaktivt, upp till sex år tillbaka i tiden.
Vi hjälper er gärna om ni har några frågor eller om ni vill analyserna eventuella effekter som HFD:s dom kan ha på er verksamhet.
Skribenter: Henrik Karlsson, Nargiz Asker och Hjalmar Åsbrink