Kommissionen uppmanar Sverige att ändra sina regler om preliminär inkomstbeskattning av utländska entreprenörer

Bakgrund

Sverige införde den 1 januari 2021 ökade krav på utländska företag och entreprenörer som utför arbete i Sverige. Bland annat infördes ett krav på att skatteavdrag ska göras på ersättning för arbete som betalas av en svensk utbetalare till en juridisk person, hemmahörande i utlandet, eller en fysisk person som är begränsat skattskyldig, om mottagaren utför arbetet i Sverige utan att inneha godkännande för F-skatt. För det fall den utländska mottagaren inte är registrerad för F-skatt, ska den svenska utbetalaren göra ett skatteavdrag med 30 procent på betalningen. 

Införandet av reglerna innebar att samma regler som redan gällde för svenska betalningsmottagare utvidgades till att även omfatta utländska betalningsmottagare som erhåller betalning för arbete utfört i Sverige, oaktat de utländska bolagens eventuella skattskyldighet i Sverige. I praktiken innebär det att en preliminär källskatt har införts för utländska företag och entreprenörer som tillhandahåller tjänster som utförs i Sverige.

När reglerna infördes var syftet från lagstiftarens sida att påverka konkurrensen mellan svenska och utländska företag samt att säkerställa en effektiv skattekontroll. Lagstiftaren menade att en bättre konkurrensneutralitet uppnåddes mellan svenska och utländska företag om skyldigheten att innehålla en preliminär inkomstskatt utvidgades till att omfatta även situationer där mottagaren inte är skattskyldig i Sverige.

Kommissionens uppmaning till Sverige att ändra sina regler om preliminär inkomstbeskattning av utländska entreprenörer

Den 14 juli 2023 initierade EU-kommissionen ett så kallat överträdelseförfarande mot Sverige, en slags kontroll att EU-rätten tillämpas korrekt, genom att skicka en formell underrättelse till Sverige. Underrättelsen var en mycket väl underbyggd upplysning kring att reglerna om preliminär inkomstbeskattning av utländska företag kan strida mot friheten att tillhandahålla tjänster (artikel 56 och 57 i EUF-fördraget och 36 och 37 i EES-avtalet) och i så fall inte är förenlig med EU-rätten. 

Kommissionen gör bland annat gällande att åtgärden i att låta preliminärskatteavdrag ske från ersättning till utländska entreprenörer som saknar fast driftställe i Sverige går bortom sådan åtgärd som kan vara motiverad och proportionerlig sett till inskränkningar av de grundläggande friheterna inom EU för att uppnå de mål man eftersträvar, dvs. att säkerställa en effektiv skattekontroll.  Vidare anser kommissionen att det bör finnas mindre restriktiva åtgärder än preliminärskatteavdrag och godkännande för F-skatt, som kan tjäna samma syfte om effektiv skattekontroll. 

Sverige har två månader på sig att bemöta EU-kommissionens argument. Om kommissionen inte är nöjd med svaret och konstaterar att Sverige inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten kan kommissionen komma att sända en formell begäran, i vilken den uppmanar Sverige att underrätta kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att följa EU-rätten. Om Sverige inte ser till att följa EU-rätten, kan kommissionen besluta att överlämna ärendet till EU-domstolen. 

Deloittes kommentar

Regelverket med skatteavdrag på ersättning för arbete som betalas av en svensk utbetalare till en juridisk person, hemmahörande i utlandet, eller en fysisk person som är begränsat skattskyldig, och som saknar godkännande för F-skatt har resulterat i väsentligt ökade kostnader och väsentligt ökad administration för både svenska och utländska företag. Reglerna har även försvårat och inskränkt det gränsöverskridande affärsutbytet så Deloitte välkomnar att reglerna utmanas. 

Deloitte har tidigare också ifrågasatt om den preliminära inkomstbeskattningen av utländska företag är förenlig med skatteförfarandelagen och med själva syftet med preliminärskatteavdrag, det vill säga att skatteavdrag ska göras med ett belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år. Det kan också precis som Kommissionen antyder ifrågasättas om skatteavdrag i situationer där inkomsten inte är skattepliktig i Sverige är en proportionerlig åtgärd för att bedöma utländska företags eventuella skattskyldighet i Sverige (se exempelvis Svensk Skattetidning 4/2021 s. 389, Skatteavdrag på skattefri inkomst – förändrade skatteregler vid tillfälligt (och ”otillfälligt”) arbete i Sverige, Mato Saric och Christian Schwartz). 

Mot bakgrund av ovan inväntar Deloitte med stor förväntan Sveriges bemötande av EU-kommissionens argument och hur man avser motivera inskränkningen i den grundläggande friheten att tillhandahålla tjänster. I brist på en från Sveriges regering godtagbar motivering så kommer kommissionen utfärda en formell begäran på Sverige att underrätta om åtgärder som vidtagits för att tillförsäkra att EU-rätten följs. 

Kontakta oss

Alexander Strandberg
Partner | Global Employer Services | Deloitte AB 
Certified Tax Advisor FAR 
astrandberg@deloitte.se
+46 76 827 73 41

Mato Saric
Director | Business Tax | Deloitte AB
msaric@deloitte.se
+46 76 827 61 66

Kristian Mjörnman
Consultant | Global Employer Services | Deloitte AB
kmjornman@deloitte.se
+46 70 080 41 68

Amanda Olsson
Associate | Global Employer Services | Deloitte AB
amolsson@deloitte.se
+46 70 080 41 72