Utredning av 2019 års ränteavdragsbegränsningsregler

Den kommande utredningen ska analysera bl.a. om syftet med de generella avdragsbegränsningarna uppnås och om reglerna förebygger skatteplanering på avsett sätt. Utredaren ska också överväga om kvarstående negativa räntenetton, i likhet med underskott av näringsverksamhet, ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten i stället för vid utnyttjandet samt om den nuvarande tidsgränsen på sex år för utnyttjande av sådana räntenetton ska förlängas eller tas bort.

Därutöver ska utredaren analysera alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning av avdragsunderlag för negativa räntenetton, t.ex. i form av en koncerngemensam beräkning av underlaget eller genom att underlaget beräknas utan hänsyn till mottagna och lämnade koncernbidrag. Möjligheterna till koncernutjämning av räntenetton finns idag dels inom ramen för avdragsbegränsningen för negativa räntenetton, som medger kvittning av positiva och negativa räntenetton inom en koncern, dels genom koncernbidragssystemet, som kan medföra förflyttningar av avdragsunderlag inom en koncern.

Räntedefinitionen ska ses över genom en kartläggning av rättspraxis och analys av eventuella ändringsbehov. I samband med detta ska också bestämmelserna om valutasäkring ses över och det ska särskilt undersökas om reglerna bör anpassas bättre till den redovisningsmässiga regleringen. Enligt nuvarande regler omfattas värdeförändringar på derivat av räntedefinitionen tillsammans med valutakursförändringar i fall då valutarisken har säkrats genom derivatinstrument. När de skattemässiga reglerna för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta infördes överensstämde säkringsregeln i inkomstskattelagen med vad som gällde redovisningsmässigt, vilket inte längre är fallet och bidrar till behovet av en översyn.

Slutligen ska utredaren analysera behovet och lämpligheten av att införa ett undantag för infrastruktur, varigenom lånekostnader för långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt under vissa förutsättningar kan komma att undantas från de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna.

De riktade avdragsbegränsningsreglerna, som träffar skulder inom en intressegemenskap, ska inte omfattas av utredningen. Utredningen ska redovisas senast den 1 november 2023.

Deloittes kommentar

Vi anser att det är särskilt välkommet att möjligheten till koncernutjämning ses över eftersom vi har sett flera praktiska problem med den nuvarande ordningen.

I det stora flertalet fall är svenska koncerner begränsade till att använda koncernbidragsreglerna för att påverka avdragsrätten för sina räntekostnader. Av en rad olika anledningar är detta inte alltid möjligt. Utöver de skatterättsliga kraven för koncernbidrag gäller i många fall att det också måste finnas utdelningsbara medel hos det företag som lämnar koncernbidraget, till följd av associationsrättsliga regler. Detta utestänger vissa koncerner från att utjämna avdragsunderlag.

Vidare kan koncernbidrag inte användas både för resultatutjämning och utjämning av avdragsunderlag i vissa situationer, vilket uppmärksammades redan i förarbetena till de nuvarande reglerna. Problematiken aktualiseras när ett företag som redovisar ett underskott och samtidigt har ett outnyttjat avdragsunderlag behöver lämna koncernbidrag till ett företag som redovisar ett överskott, men vars negativa räntenetto ändå inte ryms inom avdragsutrymmet. På grund av mekaniken i EBITDA-beräkningen är det inte heller möjligt att genom koncernbidrag överföra hela ränteavdragsutrymmet, vilket ofta medför att viss ränta inte blir avdragsgill trots att koncernen som helhet har tillräckligt avdragsutrymme.

Enligt vår mening vore det eftersträvansvärt att förenkla den nuvarande regleringen samtidigt som neutraliteten vid beskattningen bör förbättras. Utredningsdirektivet är relativt brett och det återstår att se om utredningen kommer att leda till förslag om ändrad lagstiftning.