Nyheter
Coworking är en momspliktig tjänst enligt Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar meddelade den 4 februari 2021 funnit att tillhandahållande av medlemskap och prenumerationer som ger tillgång till lokaler med aktivitetsbaserade arbetsplatser, s.k. coworking, utgör en momspliktig tjänst och inte momsfri uthyrning av fastighet.
Publicerad 2021-02-09
Bakgrund
Begreppet coworking har ingen entydig definition, men det som ofta kännetecknar en coworkingtjänst är att ytor upplåts till flera hyresgäster samtidigt och att det i upplåtelsen ingår flera olika kringtjänster såsom reception, tillgång till gemensamma loungemiljöer, mötesrum, posthantering, kaffe, te och frukt samt olika föreläsningar. Ofta är antalet medlemmar större än antalet arbetsplatser. Coworking brukar marknadsföras som en flexibel lösning för den som inte vill ha ett fast kontor eller binda upp sig i långa hyresavtal och som samtidigt söker en möjlighet att knyta kontakter och nätverka med andra företagare.
Skatterättsnämnden ansåg i ett förhandsbesked från juni 2011 att tillhandahållande av coworking var en momspliktig tjänst och att undantaget från momsplikt för uthyrning av fastighet således inte var tillämpligt på tjänsten. I två senare förhandsbesked från november 2019 blev utgången däremot den motsatta. I de båda målen erbjöds kunder genom olika medlemskap och prenumerationer tillgång till aktivitetsbaserade arbetsplatser samt olika kringtjänster såsom bemannad reception, tillgång till loungeutrymme, mötesrum, kaffe, te och städning m.m. Skatterättsnämndens majoritet fann att det rörde sig om ett sammansatt tillhandahållande av en tjänst och att tjänsten huvudsakligen bestod i att bolagen tillhandahöll sina kunder tillgång till lokal. Tjänsten omfattades därför av undantag från momsplikt.
Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden
Högsta förvaltningsdomstolen finner i likhet med Skatterättsnämnden att det rör sig om en sammansatt tjänst och inte flera olika tjänster som momsmässigt ska bedömas var för sig. Därefter konstaterar domstolen att i de fall kunderna inte erbjuds någon garanterad rätt till en arbetsplats eller viss yta är förutsättningarna för att tjänsten ska utgöra en momsfri fastighetsupplåtelse inte uppfyllda. För att omfattas av undantaget från momsplikt för uthyrning av fastighet krävs att kunden har rätt att ta en plats eller yta i besittning och utestänga andra från motsvarande rätt.
Även en tjänst som innebär att en kund garanteras en viss arbetsstation bedöms av Högsta förvaltningsdomstolen utgöra en momspliktig tjänst. I en sådan tjänst ingår visserligen en del som kan sägas utgöra fastighetsupplåtelse, men det ingår även flera andra tjänster. Det som en genomsnittlig kund efterfrågar får enligt Högsta förvaltningsdomstolen anses vara en kombination av dessa båda delar, dvs. rätten att disponera en arbetsstation och tillgången till de andra tjänsterna. Delarna ska därför jämställas och ingen av dem ska betraktas som huvudsaklig. Eftersom undantag från skatteplikt ska tolkas restriktivt kan tillhandahållandet inte omfattas av undantag från momsplikt utan tjänsten är momspliktig i sin helhet.
En tjänst som innebär att kunden ges rätt till ett visst låsbart utrymme utgör dock enligt Högsta förvaltningsdomstolen en från momsplikt undantagen tjänst. Kunden har i dessa fall rätt att ta en plats eller yta i besittning och utestänga andra från motsvarande rätt, varför tjänsten momsmässigt utgör uthyrning av fastighet.
Deloittes kommentarer
Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden är efterlängtade av både coworkingbranschen och den mer traditionella fastighetsbranschen som hyr ut lokaler till olika coworkingaktörer. Avgörandena minskar den osäkerhet som Skatterättsnämndens förhandsbesked fört med sig och innebär att coworking som utgångspunkt ska anses utgöra en momspliktig tjänst och att rätt till avdrag för ingående moms därmed också föreligger. Som en konsekvens därav ökar även möjligheterna för fastighetsägare att upplåta lokaler till olika coworkingaktörer utan att den frivilliga skattskyldigheten eller skyldigheten att jämka moms på investeringar i fastigheten påverkas.
Glädjande är också att avgörandena, tillsammans med den dom om s.k. co-location som meddelades av Högsta förvaltningsdomstolen samma dag, synes utgöra en kursändring där Högsta förvaltningsdomstolen styr bort från den mer extensiva tolkning av begreppet uthyrning av fastighet som gällt under senare år. I och med de begränsningar som dessutom gäller för möjligheterna att bli frivilligt skattskyldig för uthyrning av fastighet har resultatet blivit både dolda momskostnader och andra utmaningar för leverantörer och kunder.
Kontakta gärna oss om du vill veta mer om hur Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden påverkar er situation.