Ytterligare förändringar i utlänningslagen

BAKGRUND

I februari 2021 skrev Deloitte om det första delbetänkandet från utredningen om potentiella förbättringsförslag gällande det svenska systemet för arbetskraftsinvandring. I juli 2021 såg vi det första resultatet, då reglerna om permanent uppehållstillstånd förändrades. Den 24 februari 2022 publicerade regeringen en proposition om ytterligare skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Propositionen föreslog bl.a. flera insatser för att ge den nuvarande praxisbundna migrationsprocessen lagstöd och röstades igenom av Riksdagen den 20 april 2022. De nya reglerna träder i kraft redan den 1 juni 2022 och Deloitte presenterar ändringarna nedan.

SAMMANFATTNING

Riksdagen har röstat igenom följande förändringar i utlänningslagen:

• Den nuvarande maxgränsen för tillståndstiden om 48 månader, eller 72 månader om särskilda skäl finns, tas bort
• Möjligheten att avstå från återkallelser av tillstånd införs i lag och utvidgas
• Ett krav på att skicka med anställningsavtal med ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd införs
• En skyldighet för arbetsgivaren att anmäla försämrade anställningsvillkor införs
• Ett försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar till arbetstagare införs
• En ny tillståndstyp för högkvalificerade arbetssökanden och entreprenörer introduceras
• Utökade möjligheter till statusbyten och nationell visering inifrån landet införs
• Kontroller av arbetsgivares efterlevnad av migrationsreglerna utökas
• Återkallelse av familjemedlemmars tillstånd görs möjligt
• Möjlighet att erhålla bosättningsbaserade sociala förmåner under handläggningstiden av en förlängningsansökan introduceras

1. Åtgärder för att motverka kompetensutvisningar

Borttagen begränsning av maximal tillståndstid

Idag kan en tredjelandsmedborgare beviljas uppehålls- och arbetstillstånd i max 48 månader med möjlighet till ytterligare förlängning upp till 72 månader i särskilda undantagsfall. Begränsningen i tid tas nu bort. Syftet är att möjliggöra för tredjelandsmedborgare som inte vill bosätta sig i Sverige permanent att fortsätta arbeta efter de nått 48 månaders vistelse i landet och på så sätt bibehålla värdefull kompetens i landet.

Undantag från återkallelse införs

Kompletterande bestämmelser för när Migrationsverket kan avstå från att återkalla ett tillstånd införs. Omständigheter när Migrationsverket efter en helhetsbedömning kan avstå från att återkalla ett tillstånd framgår idag av praxis, t.ex. Luciadomarna från 2017, men föreslås nu inkorporeras i lagstiftningen.

Det förekommer fortfarande skadliga kompetensutvisningar i fall då återkallelser beror på ringa brister. Bedömningen om en företeelse är ringa ska rymma frågan om avvikelsens storlek och rimligheten ska bedömas i relation till bristens beskaffenhet. Propositionen anger som exempel en situation där ett tillstånd inte tagits i bruk inom fyra månader, som är det formella krav som gäller idag, eller en situation där tjänstepensionsförsäkring inte funnits på plats en period men senare har kompenserats för.

När en brist bedöms som ringa, men anledningen inte är rimlig, kan ett tillstånd fortfarande återkallas. Det kan exempelvis handla om en orimlig förklaring till varför en brist förelegat samtidigt som det inte är uppenbart att arbetsgivaren framöver kommer att åtgärda bristen. Regeringen belyste slutligen i propositionen att utgångspunkten för att ett tillstånd inte ska återkallas är att arbetsgivaren, så långt det är möjligt, avhjälper en brist så snart den upptäcks men att detta till skillnad från tidigare inte behöver göras innan Migrationsverket påtalar bristen.

Att mer omfattande möjligheter till undantag från återkallelser införs är en positiv utveckling. Förslaget påvisar att fel kan begås av misstag samtidigt som det inte tummar på möjligheten att straffa aktörer som missbrukar arbetskraftsinvandringen. Särskilt fyramånaderskravet har under rådande pandemi lett till ökade kompetensutvisningar mot bakgrund av att Migrationsverket återkallat tillstånd som inte tagits i bruk inom fyra månader på grund av rådande reserestriktioner. I dessa situationer fanns ingen brist som kunde åläggas den sökande, men denne fick ändå lämna landet i samband med Migrationsverkets prövningar eller vid förlängningstillfället.

2. Anställningsavtalet blir en del av ansökan och kan kombineras med en anmälningsplikt

Anställningsavtal

Ett anställningsavtal ska krävas för att arbetstillstånd ska kunna beviljas en tredjelandsmedborgare. Hittills har ansökan om arbetstillstånd fokuserat på de erbjudna villkoren, men regeringen menade i propositionen att utgångspunkten ska vara att tredjelandsmedborgaren ska erhålla den lön och de övriga villkor som först erbjöds. Syftet är att motverka att den beroendeställning tredjelandsmedborgaren kan befinna sig i genom att denne accepterar sämre anställningsvillkor än de som angavs i anställningserbjudandet. Att detta förekommer inom vissa branscher har Migrationsverket redogjort för i egna utredningar.

Värt att uppmärksamma är hur Migrationsverkets prövning föreslås genomföras. Inledningsvis kommer Migrationsverket endast kontrollera att det finns ett anställningsavtal och, precis som i dag, att förutsättningarna för arbetstillstånd i enlighet med Utlänningslagen är uppfyllda. Om kraven inte bekräftas i anställningsavtalet, ligger bevisbördan hos den sökande att visa att för är uppfyllda.

Ändringen kommer att innebära en större administrativ börda för arbetsgivaren. Kontraktens utseende och innehåll kan behöva ses över. Processen blir beroende av att ett anställningsavtal upprättas och skrivs under innan ansökan skickas in, vilket i sig kan leda till längre ledtider för en arbetsgivare att få en tredjelandsmedborgare i tjänst. Svårigheter relaterade till avtalstolkning kan även uppstå för Migrationsverket i mer komplicerade ersättningssituationer. Slutligen hade det varit önskvärt med ett förtydligande kring hur avtalen kommer hanteras vid en förlängningsansökan, exempelvis om det förväntas att ett avtal lämnas in även då samt om det då måste vara uppdaterat.

Anmälningsskyldighet

Migrationsverket kan redan i samband med att en tredjelandsmedborgare beviljas tillstånd ålägga en arbetsgivare anmälningsskyldighet av försämrade arbetsvillkor, vid äventyr av vite. Dessa kan avse tredjelandsmedborgarens möjlighet att försörja sig genom lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor. Bedömningen kommer göras av respektive krav för sig. Om en arbetsgivare exempelvis tar bort en försäkring men höjer lönen ska det anmälas till Migrationsverket, eftersom en sådan ändring, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna leda till att uppehållstillståndet återkallas. Villkorsförändringarna ska anmälas till Migrationsverket senast en månad efter det att de börjat tillämpas.

Anmälningsskyldigheten kommer att kräva en utökad förståelse och uppföljning kring de migrationsrättsliga principerna för arbetsgivaren.

3. Försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar

Idag får familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare med ett arbetstillstånd beviljas uppehållstillstånd för samma tid som arbetstagaren. Några ytterligare krav ställs inte. Ett försörjningskrav införs nu för arbetstagaren och det ska utformas likt det krav som gäller vid anhöriginvandring. Inkomstnivån knyts till antalet familjemedlemmar, bostadskostnader och Kronofogdemyndighetens normalbelopp. Syftet är att undvika onödig belastning på socialförsäkringssystemet samt motverka så kallade cirkeltillstånd och andra missbruk av systemet.

Om bostadskostnaden inte är känd vid ansökningstillfället så kommer bedömningen göras i relation till det genomsnittliga kostnadsläget på orten (schablonhyran). Ett bostadskrav (boende av tillräcklig storlek och standard) kommer inte ställas. Däremot, om arbetsgivaren förser den sökande med bostad, ska vissa villkor vara uppfyllda i relation till boendets standard och hyreskostnaden (dessa villkor regleras redan i lag).

4. Ny tillståndstyp för högkvalificerade arbetssökande och entreprenörer

För att kunna öka den internationella rekryteringen av högkvalificerad arbetskraft införs en ny typ av tillstånd riktat mot dem som har för avsikt att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta egen näringsverksamhet. Tillståndet ska beviljas i max nio månader och de krav som kommer ställas på den sökande är slutförd utbildning på avancerad nivå (magister- eller masternivå), tillräckliga medel för uppehälle under hela den sökta tillståndstiden samt för eventuell hemresa och en heltäckande sjukförsäkring. Inget arbetstillstånd krävs utan tanken är istället att en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska lämnas in när anställning har erhållits eller näringsverksamhet startas. Detta ska kunna göras utan att den sökande behöver lämna landet och den sökande väntas kunna arbeta under handläggningen av sitt uppehålls- och arbetstillstånd. Familjemedlemmar kommer ej kunna följa med huvudsökanden med stöd av detta tillstånd.

Att införa ett tillstånd för att söka arbete inifrån Sverige är positivt ur den synvinkeln att en högutbildad individ inte måste ha ett erbjudande om anställning för att komma i kontakt med svensk arbetsmarknad, vilket i sin tur ger större möjligheter för svensk arbetsmarknad att kopplas samman med utländsk kompetens. Kravet på annonsering inom EU innan anställning sker kvarstår dock. Ändringen har mötts av viss kritik då det befaras att högkvalificerade arbetstagare tar jobb inom lågkvalificerade yrken i syfte att kunna komma in i landet och att missbruksrisken därmed överväger eventuell nytta med tillståndet.

5. Övriga förändringar att notera

I övrigt införs utökande möjligheter till statusbyten utan att behöva lämna landet. Detta, tillsammans med en nationell visering för att utöka möjligheten för sökande att resa under handläggning av deras tillstånd, ger tredjelandsmedborgare en större frihet. Även utökade kontroller av arbetsgivare med anställda tredjelandsmedborgare införs och tredjelandsmedborgare ska ha tillgång till bosättningsbaserade sociala förmåner även under handläggningstiden av en förlängningsansökan. Slutligen införs återkallelsegrunder för familjemedlemmars tillstånd om anknytningen till arbetstagaren bryts eller arbetstagarens tillstånd återkallas. Detta saknas idag och innebär en åtstramning av anhöriginvandringen.

Deloittes sammanfattande kommentarer

Ändringarna medför flera välkomna nyheter för att svensk arbetsmarknad även framgent ska kunna attrahera nödvändig utländsk kompetens till Sverige. Särskilt borttagandet av maximal tillståndstid och att återkallelsereglerna ses över kommer att få positiv inverkan på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft.

Kraven på anställningsavtal, anmälningsskyldighet och framförallt införandet av ett försörjningskrav stramar emellertid åt migrationsprocessen. De administrativa kraven som uppställs för arbetsgivare och arbetstagare kommer att öka. Det blir därmed viktigt att tydliga riktlinjer och kravspecifikationer uppställs för att säkerställa förutsägbarheten i förvaltningsutövandet. De nya reglerna med de bakomliggande utredningarna riktar sig främst till vissa branscher men kommer att få stor påverkan även för de branscher där missbruk sällan förekommer.