Avdragsrätt föreligger för moms hänförlig till kostnader för avyttring av ett dotterbolag

Målet i kammarrätten har sin grund i Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom den 26 september 2023, där HFD lät meddela att ett koncernmoderbolags kostnader under 2011-2013 för avyttring av dotterbolag kan innebära att avdragsrätt för ingående moms finns. Vi har tidigare kommenterat domen här. Även om avdragsrätt på ett principiellt plan således förelåg enligt HFD återförvisades själva prövningen av avdragets storlek till kammarrätten.

Med hänvisning till HFD:s dom yrkade bolaget i målet på fullt avdrag. Särskild vikt fästes vid HFD:s uttalanden om att kostnaderna hade ett direkt och omedelbart samband med bolagets hela verksamhet och att kostnaderna ingick i priset för bolagets utgående skattepliktiga transaktioner. Skatteverket tillstyrkte att avdrag delvis kunde medges, men att en fördelningsnyckel skulle användas för att beräkna avdragets storlek. För kostnaderna under 2011 och 2013 förordade Skatteverket en fördelningsnyckel baserad på antalet aktivt förvaltade dotterbolag, vilket skulle innebära en avdragsgill andel om cirka 54 procent. För kostnaderna under 2012 menade Skatteverket att beräkningen dessutom måste ta hänsyn till försäljningen av aktier, vilken är en transaktion som är undantagen från moms. Enligt Skatteverket borde en omsättningsbaserad fördelningsnyckel tillämpas på den andel av kostnaderna som enligt ovan beskriven fördelningsnyckel kan anses hänförlig till den ekonomiska verksamheten, med följden att avdrag kunde medges med 15 procent för 2012. 

Kammarrätten fastslog inledningsvis att de uppkomna kostnaderna saknade samband med själva avyttringen och att vinsten från aktieförsäljningen tillförts bolagets huvudkontorsfunktion. Att huvudkontorsfunktionen enbart tillhandahöll tjänster till de aktivt förvaltade dotterbolagen menade kammarrätten talade för att fördelning av avdragsrätten inte skulle göras med hänsyn till icke-ekonomisk verksamhet. Enligt kammarrätten avspeglade inte en fördelning som utgick från antalet aktivt förvaltade dotterbolag de faktiska ekonomiska förhållandena. Det fanns därmed inte förutsättningar för att göra en fördelning i förhållande till icke-ekonomisk verksamhet. För frågan om fördelningen för kostnaderna under 2012 ansåg kammarrätten att det saknades ett direkt och omedelbart samband mellan kostnaderna och avyttringen av andelar i dotterbolaget, med följden att avyttringen inte skulle påverka avdragets storlek. Som ett led i bedömningen konstaterade kammarrätten att HFD kommit till en liknande slutsats i HFD 2017 ref. 20, där fullt avdrag medgavs vid en motsvarande avyttring.

Deloittes kommentarer

Kammarrättens dom som ger bolaget fullt avdrag för moms för avyttringskostnader berör flera viktiga frågeställningar för avdragsrätt. I någon mån utgör domen ett underkännande av alltför schablonartade fördelningsnycklar. Om en vinst som uppkommit genom avyttring av ett dotterbolag återförs till den ekonomiska verksamhet som moderbolaget bedriver framstår den enda rimliga slutsatsen som att avdrag inte kan nekas med hänvisning till eventuell övrig icke-ekonomisk verksamhet. Att kammarrätten tydligt markerar att hänsyn måste tas till var kostnaderna kan hänföras är således välkommet. Som en logisk konsekvens kan då heller inte en fördelning göras om det saknas ett direkt och omedelbart samband mellan kostnaderna och den undantagna aktieförsäljningen. 

Möjligheten för moderbolag att få avdrag för kostnader kopplade till avyttring av dotterbolag har historiskt sett varit begränsad. Skatteverket har ännu inte kommenterat domen och det återstår att se om den överklagas eller om den leder till några ändringar i Skatteverkets syn på med vilken storlek avdrag kan medges. Vi kommer att fortsätta bevaka utvecklingen och tar gärna emot frågor om vilka konsekvenser som domen kan få för er verksamhet.

Skribenter: Henrik Karlsson, Hjalmar Åsbrink och Nargiz Asker