Budgeten och skatterna 2022: Del 1

Bakgrund

På skatteområdet innehåller propositionen bland annat förslag på åtgärder som tar sikte på skattereduktioner på arbetsinkomster och sjukersättning. Dessutom presenteras ett flertal förslag med fokus på kapitalägande, klimatomställningen, vissa punktskatter samt mervärdesskatt. Vi har nedan sammanfattat och kommenterat ett urval av de viktigaste skatterättsliga förslagen som lades fram i budgetpropositionen.

Individbeskattning

Förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster

Regeringen föreslår att en förstärkt skattereduktion för bland annat löneinkomster, pension, sjukpenning och a-kassa bör införas för att understödja den ekonomiska återhämtningen efter pandemin. Den föreslagna skattereduktionen är utformad på ett sådant sätt att den som huvudregel utgörs av ett bestämt belopp per person och år, samt att det sker en infasning av skattereduktionen för personer med lägre inkomster upp till en nivå som motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna.

Den föreslagna skattereduktionen ska enligt förslaget som huvudregel göras med 2 820 kronor per person och år. För personer som har en fastställd förvärvsinkomst mellan 65 000 kronor och 265 000 kronor bör skattereduktionen istället uppgå till 1,41 procent av skillnaden mellan den fastställda förvärvsinkomsten och 65 000 kronor.

Skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes år 2018 med syfte att i ett första steg minska skillnaden i beskattning mellan dels sjuk- och aktivitetsersättning, dels arbetsinkomster. Detta är något regeringen vill uppnå i och med att sjukersättning och aktivitetsersättning inte utgör sådan arbetsinkomst som ingår i underlaget för jobbskatteavdraget.

Regeringen anser att skattelättnaden för sjukersättning och aktivitetsersättning bör förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattningen av sådan ersättning och av arbetsinkomster. En förstärkning av skattereduktionen förväntas innebära att personer med sjukersättning och aktivitetsersättning får en skattesänkning på i genomsnitt 10 000 kronor per år.

Förslaget är ännu inte helt fastställt, men föreslås träda i kraft till årsskiftet och tillämpas första gången på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter den 31 december 2021.

Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa

Regeringen föreslår att en skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa bör införas för att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen. Enligt regeringen skulle en sådan skattelättnad innebära en sådan uppmuntran till anslutning och således i förlängningen ett incitament för att fler ska försäkra sig mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet. Skattereduktionen föreslås uppgå till 25 procent av den uppgift som betalats under året.

Skattereduktionen föreslås införas från halvårsskiftet 2022.

Skattelättnad för cykelförmån

Regeringen föreslår att det bör införas en skattelättnad för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk. Anledningen bakom förslaget är att bättre förutsättningar för cykelpendling ger positiva effekter på såväl miljö och stadsutveckling som hälsa. Enligt regeringen är det nödvändigt att införa ekonomiska styrmedel, bland annat för att ge arbetspendlare ett större incitament att välja cykel framför bil när det gäller att ta sig till och från arbetet.

Den föreslagna skattelättnaden för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda är utformad på så sätt att förmån av cykel inte ska tas upp till beskattning till den del värdet av förmånen uppgår till högst 3000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden föreslås gälla både i situationer när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk under en längre sammanhängande period och mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool.

Den föreslagna skattelättnaden föreslås träda i kraft från årsskiftet 2022 och tillämpas på förmåner som lämnas efter den 31 december 2021.

Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar

När värdet av en bilförmån beräknas sätts idag nybilspriserna för en miljöbil ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för närmast jämförbara bil utan miljöteknik. Sedan denna bestämmelse infördes har antalet miljöanpassade modeller ökat kraftigt och inte sällan saknas en konventionell bil som är direkt jämförbar med miljöbilen.

Regeringen föreslår att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör förenklas, dels då den ofta innebär en betydande administrativ hantering för Skatteverket och generalagenterna för bilar, dels då bestämmelsernas utformning innebär att arbetsgivare och arbetstagare ofta har svårt att i förhand beräkna förmånsvärdet för nya miljöbilar.

Regeringens förslag innebär att nybilspriset för miljöanpassade bilar, vid beräkningen av förmånsvärdet, sätts ned med ett fast belopp som utgår ifrån bilens miljöteknik. Nedsättningens storlek bör huvudsakligen baseras på den genomsnittliga nedsättning som görs idag för respektive fordonstyp, men föreslås inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen föreslås vidare endast omfatta elbilar, laddhybridbilar, gasbilar och vätgasbilar, samtidigt som elhybridbilar och etanoldrivna bilar föreslås inte omfattas av det kommande förslaget.

Regeringen föreslår att ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen från och med det datumet.

Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag

Regeringen föreslår att reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag bör förenklas. Bakgrunden till förslaget är att bedömningen av var en arbetstagare eller uppdragstagare har sitt tjänsteställe är av central betydelse för hur kostnadsersättning ska beskattas och redovisas. Enligt regeringen finns det idag också en diskrepans i tillämpningen av reglerna, då tillämpning sker på olika sätt vid olika anställningsformer och vid olika långa anställningar och uppdrag på annan ort.

Regeringens förslag innebär att bestämmelsernas förenklas på två sätt. Dels innebär förslaget att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall bör jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Följaktligen får avdrag göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad samt om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Dels innebär förslaget att den som är tillfälligt anställd hos till exempel en statlig myndighet eller region för att delta i en insats vid en specifik händelse i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknade situation i Sverige anses ha sitt tjänsteställe i bostaden. Förenklingarna av bestämmelserna innebär att kostnadsersättning för ökade utgifter som inte överstiger schablonbeloppen kommer att undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren, så kallad tyst kvittning.

Regeringens förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på kostnadsersättning för arbete som utförs efter den 31 december 2021.

Utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

Från och med 2018 gäller att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. Istället ska beskattning ske i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen.

Enligt regeringen utgör möjligheten för företag att rekrytera personal med nyckelkompetenser en viktig del av Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. En förenkling och utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner kan innebära en möjlighet att särskilt hjälpa unga företag att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Enligt förslaget bör reglerna utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, istället för 50 enligt nu gällande regler, och med en nettoomsättning som uppgår till högst 280 miljoner kronor, istället för 80 miljoner kronor enligt nu gällande regler. Reglerna föreslås även utvidgas på så sätt att de även ska omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som inte är anställda i företaget.

Vidare föreslås reglerna även förenklas på så sätt att en personaloption kan nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Slutligen föreslås att en personaloption ska kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Förslaget är inte helt utformat, men regeringen anser att de nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på personaloption som förvärvas efter den 31 december 2021.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni-augusti 2022

Covid 19-pandemin har drabbat många av de branscher hårt där unga arbetar, såväl genom införandet av restriktioner som beteendeförändringar, vilket har lett till en ökad ungdomsarbetslöshet. För att motverka dessa negativa konsekvenser och parallellt även förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal infördes tidigare i år en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023. Nedsättningen innebar att för personer mellan 19–23 år ska bara ålderspensionsavgift och nio tjugondelar av övriga arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften betalas för ersättningar upp till 25 000 kronor i månaden.

Vidare föreslår regeringen en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19–23 år under perioden juni-augusti 2022. Nedsättningen föreslås utformas på samma sätt som nedsättningen som gällde under juni-augusti 2021 och innebär att endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas på ersättning som utges till unga under dessa månader. Genom att redan nu avisera satsningen till sommaren 2022 kan arbetsgivare i god tid planera sin verksamhet därefter.

Regeringen avser att lägga fram ett förslag under 2022 som föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2022.

Skatt på kapitalägande

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar

I syfte att göra det mer förmånligt att reparera, hyra eller återanvända befintliga produkter föreslås en skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar. Reformen avser främja en cirkulär ekonomi som är resurseffektiv, kräver mindre energi och ger mindre utsläpp än att producera nya varor. Skattefriheten ska utformas så att fysiska personer som hyr ut personliga tillgångar får göra ett avdrag om 20 000 kronor från nettointäkten.

Regeringen avser att under år 2021 inkomma med ett förslag om skattefri uthyrning av personliga tillgångar. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

En moderniserad källskatt på utdelning till utländska personer

Regeringen vill ersätta nuvarande Kupongskattelagen (1970:624) med en ny lag om källskatt på utdelning. Dagens regelverk ska genom den nya lagen anpassas till EU-rätten. Skattesatsen ska som utgångspunkt vara samma som idag, 30 procent. I den nya lagen föreslås det bland annat att infoga förfarandereglerna i skatteförfarandelagen (2011:1244) och att utvidga lagen om skatteflykt (1995:575) till att omfatta även källskatt på utdelning.

Som del av förslaget föreslås också att en godkänd mellanhand ska kunna ta över ansvaret för att innehålla, redovisa och betala in källskatt på utdelning.

Regeringen avser presentera förslaget för riksdagen under år 2022 och föreslås att stegvis införas i juli 2023 respektive januari 2024 för respektive delar i förslaget.

Företagsskatter

Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år

Möjligheterna att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring föreslås begränsas om underskotten kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett. I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2021 ref. 33) rörande tillämpningen av beloppsspärren som avser förhindra handel med underskottsföretag, ansågs inte lagen om skatteflykt (1995:575) vara tillämplig. Regeringen menar att detta visar en brist i lagstiftningen och att det krävs ett utvidgat regelverk för att förhindra handel med underskottsföretag och att motverka att beloppsspärren kringgås.

Regeringen avser att inkomma med förslag till riksdagen under år 2022 för att träda i kraft 1 maj 2022. Enligt regeringen finns det dock särskilda skäl för att, med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen, tillämpa den föreslagna regeln från och med den 11 juni 2021 avseende ägarförändringar som sker efter den 10 juni 2021.

Skatt på konsumtion m.m. (energi och miljö)

Skärpt miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Bonus-malus-systemet innebär i korthet att fordon med relativt låga utsläpp premieras med en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp betalar en högre skatt. Regeringen föreslår att den nedre gränsen för när det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut ska sänkas från 90 till 75 gram koldioxid per kilometer. Den högre gränsen bör sänkas från 130 till 125 gram per kilometer. Förslaget är en del i ledet av att uppnå målet med noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.

Regeringen avser att lägga fram ett förslag till riksdagen under 2022 och att förslaget ska träda i kraft 1 juni 2022.

BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten och skatten på kemikalier i viss elektronik

Skatten på avfallsförbränningen och skatten på kemikalier i viss elektronik bör, förutom den årliga omräkningen med hänsyn till konsumentprisindex, med beaktande av bruttonationalprodukten räknas upp med två procentenheter vardera.

Förändringarna föreslås träda i kraft senast den 1 november 2022 för att kunna tillämpas den 1 januari 2023.

Avskaffad reklamskatt

Regeringen föreslår att reklamskatten avskaffas från och med den 1 januari 2022. Diskussioner har pågått under flera års tid om ett avskaffande av lagen om skatt på annonser och reklam (1972:266). Det har dock konstaterats att det har saknats finansiella förutsättningar för att genomföra detta. Spridningen av covid-19 har dock haft stora ekonomiska konsekvenser, inte minst för idrottsföreningar som har gått miste om biljettintäkter i samband med inställda evenemang. Av denna anledning anser regeringen att det är motiverat att förbättra föreningarnas ekonomiska situation.

Regeringen avser att inkomma med ett förslag till riksdagen under hösten 2021 och att lagen avskaffas från och med den 1 januari 2022.

Höjd skatt på alkohol

Genom budgetpropositionen föreslås att alkoholskatten höjs ytterligare. Skälen anges vara att minska de medicinska och sociala skadorna av alkohol och att därmed bidra till att främja folkhälsan i samhället. Enligt regeringen utgör alkoholskatten ett viktigt alkoholpolitiskt medel, då efterfrågan på alkoholprodukter har en tendens att minska när alkoholpriset ökar. Den senaste ökningen av alkoholskatten skedde den 1 januari 2017. Denna höjning var dock förhållandevis låg, vilket motiverades av att en för stor skattehöjning kan leda till att den oregistrerade alkoholkonsumtionen ökar. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att det finns såväl behov som utrymme för ytterligare höjning av alkoholskatten.

Regeringen planerar att återkomma till riksdagen med förslag på höjd alkoholskatt som bör gälla från 1 januari 2024.

Höjd skatt på tobak

Regeringen anser att tobaksskatten bör höjas ytterligare. Liksom förslaget på höjd alkoholskatt motiveras en höjning av tobaksskatten av det samhälleliga målet att främja folkhälsan. Sambandet mellan tobakspris och tobakskonsumtion medför att den totala tobakskonsumtionen tenderar att minska när priset ökar. I Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll betonas dessutom att pris- och beskattningsåtgärder utgör viktiga instrument för att åstadkomma en minskad tobakskonsumtion, särskilt bland unga. Vidare framgår vid en internationell utblick att Sverige har bland de lägsta cigarettpriserna i EU relativt till invånarnas köpkraft. Även om hänsyn måste tas till potentiella effekter på den oregistrerade tobakskonsumtionen, anser regeringen sammantaget att det finns ett visst behov och ett visst utrymme för att höja tobaksskatten ytterligare.

Mot den bakgrunden bör det enligt regeringen ske en begränsad höjning av tobaksskatten från och med den 1 januari 2024.

En skatt på kemikalier i kläder och skor införs inte

I budgetpropositionen för 2021 bedömde regeringen att en skatt på kemikalier i kläder och skor borde införas från och med den 1 januari 2022. Avsikten med skatten angavs vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor. Regeringen anser dock att det finns ett antal praktiska problem som talar emot ett genomförande av förslaget. Bland annat anförs att förslaget medför svårigheter vid privatimport och att det under nuvarande konjunkturläge inte är lämpligt att införa en skatt på kemikalier i kläder och skor samtidigt som det pågår en strukturomvandling inom klädindustrin. Behovet av en sådan skatt har också minskat till följd av nya eller planerade regler som tar sikte på de skadliga ämnen som förslaget omfattar.

Mot bakgrund av ovan återtas aviseringen att en skatt på kemikalier i kläder och skor borde införas som gjordes i budgetpropositionen för 2021.

Skatt på konsumtion m.m. (mervärdesskatt)

Undantag från mervärdesskatt för vissa inköp av EU-organ med anledning av covid-19.

Med anledning av covid-19-pandemin har Europeiska unionens råd genom ändring av mervärdesskattedirektivet beslutat att inköp som görs av EU-organ i syfte att hantera pandemin ska undantas från mervärdesskatt och i vissa fall medföra rätt till återbetalning av mervärdesskatt. Även importer som EU-organ gör för sådana ändamål ska enligt direktivet undantas. Undantaget och rätt till återbetalning ska tillämpas på EU-organ som skänker varorna och tjänsterna till tredje part. Mot bakgrund av att svensk lagstiftning behöver ändras för att direktivet ska genomföras gör regeringen bedömningen att det bör införas undantag från och i vissa fall rätt till återbetalning av mervärdesskatt vid inköp av varor och tjänster som görs av EU-organ i syfte att hantera covid-19.

Enligt regeringen bör förslaget träda i kraft den 1 januari 2022 men tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

Enligt regeringens bedömning bör den nuvarande omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt på 30 000 kronor per beskattningsår höjas till 80 000 kronor per beskattningsår. Skälet till förslaget på den höjda omsättningsgränsen anges vara att förenkla för mindre företag genom att minska arbetsbördan som administrationen av mervärdesskatten innebär. Om förslaget genomförs skulle många små företag med begränsad omsättning inte längre behöva vara registrerade för och deklarera mervärdesskatt. Dessutom skulle Skatteverket inte längre heller behöva administrera deklarationer och betalning för dessa företag.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer

Regeringen föreslår att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör sänkas ytterligare, från 12 procent till 6 procent. Bakgrunden till förslaget är att reparation och återanvändning av varor generellt sett är bättre ur ett miljöperspektiv i jämförelse med inköp av nya varor. Genom tillämpning av ytterligare en reducerad skattesats avser regeringen därför förstärka incitamenten till att använda produkter och råvaror på ett effektivt och hållbart sätt.

Förslaget bör enligt regeringen gälla från och med den 1 juli 2022.

Övriga skattefrågor

Avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar

I syfte att mildra tillfälliga likviditetsproblem som uppkommit i företag till följd av pandemin återinfördes möjligheten att bevilja anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall den 30 mars 2020. Med hänsyn till att ett stort antal tillfälliga anstånd med skatteinbetalning väntas upphöra under våren 2022, föreslår regeringen att en möjlighet till avbetalningsplan för sådana anstånd ska införas. Enligt regeringen utgör detta ett effektivt och ändamålsenligt sätt att underlätta den nuvarande situationen för företagen genom att mer utrymme ges för att återfå en normal lönsamhet innan de skatter och avgifter som anstånden omfattar ska vara helt betalda.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med ett förslag under 2021 och förslaget förväntas träda i kraft före månadsskiftet mars/april 2022.

Deloittes kommentar

Regeringen lägger fram en omfattande budgetproposition som fortfarande präglas av stödåtgärder i samband med pandemin tillsammans med bland annat skattereduktioner för låginkomsttagare och miljösatsningar. Fortfarande råder emellertid stor osäkerhet om huruvida budgeten överhuvudtaget har stöd i riksdagen. Förmodligen krävs det att både Centerpartiet och Vänsterpartiet, med olika ideologiska riktningar, ger sitt godkännande. Detta faktum synes återspeglas i delar av förslagen som läggs fram. Därutöver förstärks den politiska osäkerheten av att Stefan Löfven har meddelat sin avgång som statsminister och att vi räknar med en ny socialdemokratisk statsminister inom kort.

Budgetpropositionen innehåller som nämnt förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, pensioner och socialförsäkringsförmåner. Det föreslås också att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga förlängs till nästa år och att reklamskatten avskaffas, särskilt med hänsyn till de idrottsarrangörer som har haft stora ekonomiska svårigheter på grund av restriktioner. Förslagen motiveras bland annat av vikten av att stärka den svenska ekonomin efter pandemin och inriktas i många fall på branscher som varit särskilt utsatta till följd av pandemin, såsom hotell-och restaurangbranschen samt underhållningsbranschen. Miljösatsningar syns även detta år, bland annat i förslaget om skattefri uthyrning av personliga tillgångar och i förslaget om att införa skattelättnader för cykelförmån i arbetet. Vad gäller övriga indirekta skatter noterar vi särskilt att regeringen inte anser att en skatt på kemikalier i kläder och skor bör införas i nuläget. Som ett ytterligare led i miljösatsningarna som görs föreslås en sänkning av mervärdesskatten från 12 % till 6 % på reparationer av vissa produkter i syfte öka återanvändandet av varor istället för att nyproducera.

Det kan även noteras att en ändring i metod av nedsättning av förmånsvärde för miljöanpassade bilar är att vänta genom införande av ett schablonbelopp för att underlätta administration och ökad förutsebarhet.

Deloitte har tidigare kommenterat den föreslagna stopplagstiftningen avseende införandet av ytterligare en begränsning i rätten att utnyttja tidigare års underskott efter ägarförändring. Lagstiftningen ska förhindra kringgåendet av den s.k. beloppsspärren och tidigare års underskott ska inte få dras av om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett. Förslaget är utformat på samma sätt som reglerna i skatteflyktslagen och riskerar att ge upphov till flera gränsdragningsproblem. Det kan därmed ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt.

Vidare föreslås en ny lag om källskatt som ska ersätta kupongskattelagen. En modernisering av regelverket välkomnas visserligen av flera remissinstanser men förslaget har samtidigt kritiserats av flera tunga instanser, både materiellt och för att för att utredningen har ansetts bristfällig. Förslaget, som tidigare var avsett att träda i kraft redan år 2022, skjuts emellertid upp till att införas år 2023 och 2024.

Utöver en höjning av vissa punktskatter och indexjusteringar innehåller inte budgeten några direkta skattehöjningar. Beaktat både regeringskriser och ett kommande valår faller det sig naturligt och det kan antas att mer betydande förändringar föreslås efterföljande år.

Ett flertal av förslagen är som ovan nämnt i bearbetningsfasen. Deloitte följer utvecklingen och återkommer med ytterligare artiklar i relevanta delar. Vid frågor om budgetpropositionen och hur den påverkar dig eller ditt företag är ni varmt välkomna att kontakta oss.

Skribenter

Bo Dahlin
bdahlin@deloitte.se
Manager | Global Employer Services

Linus Christensson
linchristensson@deloitte.se
Associate | Global Employer services

Calle Lidstrom
clidstrom@deloitte.se
Associate | Indirect Tax

Maja Prahl
mprahl@deloitte.se
Associate | Business Tax