Regler för preliminärskatt för utländska företag kan strida mot EU-rätten - regeringens svar till EU-kommissionen

Bakgrund

I vår Tax Alert ”Kommissionen uppmanar Sverige att ändra sina regler om preliminär inkomstbeskattning av utländska entreprenörer” (se här) skrev vi om att Kommissionen inlett ett överträdelseförfarande mot Sverige avseende delar av det regelverk som infördes den 1 januari 2021. I korthet innebär reglerna att det ska ske en preliminär inkomstbeskattning av utländska företag, om det utländska företaget utför arbetet i Sverige utan att inneha godkännande för F-skatt eller annat beslut från Skatteverket som medger befrielse från skatteavdrag. Detta oavsett om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige eller inte. 

EU-kommissionen har i sin formella underrättelse anfört att reglerna om preliminär inkomstbeskattning av utländska företag kan strida mot friheten att tillhandahålla tjänster (artikel 56 och 57 i EUF-fördraget och 36 och 37 i EES-avtalet) och i så fall inte är förenlig med EU-rätten. 

Kommissionen hänvisar till EU-domstolens praxis, däribland mål C-433/04, av vilken följer att varje nationell åtgärd som medför att tjänster som tillhandahålls av en tjänsteleverantör, som är etablerad i en annan medlemsstat, förbjuds, hindras eller blir mindre attraktiva utgör en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster. För att kort återge nämnt avgörande kan nämnas att Belgien genom sin skattelagstiftning förpliktade uppdragsgivare som anlitade utländska avtalsparter att innehålla 15 procent av det belopp som skulle betalas för utförda arbeten. Domstolen anförde att innehållandet av en icke försumbar del av den utländska tjänsteleverantören kunde medföra att sådana tjänsteleverantörer avhålls från att söka tillträde till den belgiska marknaden vilket var del i att domstolen underkände denna ordning.

Sveriges svar på EU-kommissionens formella underrättelse

I sitt svar den 14 september 2023 anför Sveriges regering att reglerna om preliminär skatt varken förbjuder, hindrar eller gör det mindre attraktivt för utländska företag att erbjuda sina tjänster på den svenska marknaden utan någon närmare motivering.

Ett led i kommissionens väl underbyggda argumentation är att skatteavdraget innebär att utländska entreprenörer, som inte är godkända för F-skatt, drabbas av en likviditetsnackdel på grund av att de berövas 30 procent av ersättningen för sina tjänster som därefter endast kan återfås genom ett långdraget administrativt förfarande. Regeringens svar i denna del är att skatteavdraget snarare eliminerar ett orosmoment hos tjänsteleverantören, eftersom skatteavdraget innebär att denne kan disponera hela det utbetalade beloppet utan att behöva tänka på kommande skatter. 

Regeringen bedömer att nuvarande regelverk ökar konkurrensneutraliteten mellan svenska och utländska företag och att utländska företag inte åläggs en större administrativ börda än svenska företag. Därutöver menar regeringen att utbetalarna under tidigare regelverk kan antas ha sett anlitande av utländska företag som mindre attraktivt, eftersom de skulle göra bedömningen av en svår skatterättslig fråga och dessutom riskerade att drabbas av administrativa påföljder om bedömningen skulle visa sig felaktig. Med nuvarande regelverk behöver utbetalaren enbart kontrollera om företaget har F-skatt eller inte. 

Deloittes kommentar

Ett av huvudsyftena enligt förarbetena till regelverket var att vrida konkurrensen till utländska företags nackdel och svenska företags fördel. Deloittes erfarenhet är att regelverket fått den avsedda effekten, då vi ser en ökad administrativ börda och komplexitet för såväl svenska som utländska företag vid gränsöverskridande tjänsteutbyten, inte minst inom multinationella koncerner. Till exempel är det vid tillhandahållande av semi-digitala tjänster många gånger svårt att urskilja vad som utgör en tjänst eller vara, samt vilka delar av ett arbete som är att anse som utfört i Sverige, särskilt eftersom den utvidgade definitionen innebär att även arbete utomlands i vissa fall kan anses vara utfört i Sverige. 

Deloittes erfarenhet är att svenska utbetalare ställs inför en situation där de å ena sidan har ett svårtillämpat lagstadgat krav att göra skatteavdrag, och å andra sidan riskerar avtalsbrott om de inte fullgör betalningar till utländska leverantörer som saknar godkännande för F-skatt. 

Regeringens uttalande om att utländska företag kan ansöka om godkännande för F-skatt genom samma ansökningsförfarande som svenska företag är enligt Deloittes erfarenhet inte helt sanningsenligt. Utländska företag behöver till sin ansökan bifoga handlingar som bland annat stödjer att företaget saknar skatteskulder i sitt hemland. Handlingarna ska vara utfärdade av relevant myndighet och får inte vara äldre än tre månader vid ansökningstillfället. Deloittes erfarenhet är att sådana handlingar inte utan svårighet kan frambringas i vissa jurisdiktioner och att detta i praktiken utgör ett hinder för utländska tjänsteleverantörer. Därtill är handläggningstiden för ansökan om godkännande för F-skatt normalt tre till sex veckor. 

Mot bakgrund av ovan är det Deloittes uppfattning att Sveriges bemötande av EU-kommissionens argument och motivering av inskränkningen i den grundläggande friheten att tillhandahålla tjänster inte ger en rättvisande bild av de ökade hinder och utmaningar som svenska och utländska företag brottas med till följd av den preliminära inkomstbeskattningen av utländska företag. Deloitte inväntar nu information om hur kommissionen ställer sig till regeringens svar.

Kontakta oss

Alexander Strandberg
Partner | Tax & Legal | Global Employer Services
Certified Tax Advisor FAR 
astrandberg@deloitte.se
+46 76 827 73 41

Mato Saric
Director | Tax & Legal | Business Tax 
msaric@deloitte.se
+46 76 827 61 66

Matilda Engqvist
Consultant | Tax & Legal | Business Tax
mengqvist@deloitte.se
+46 70 080 42 01