Utvidgande regler om lättnad av förmånsbeskattningen av s.k. kvalificerade personaloptioner

Bakgrund och förslaget i korthet

Gällande bestämmelser, som innebär att förmånsbeskattning av personaloptioner i vissa fall inte ska utgå, trädde i kraft den 1 januari 2018, vilket vi tidigare skrivit om här. Dessa bestämmelser innebär i korthet att en anställd som erhållit en personaloption av sin arbetsgivare i vissa fall inte beskattas i inkomstslaget tjänst när optionen utnyttjas för att förvärva aktier. Detta innebär att arbetsgivaren inte heller ska betala några arbetsgivaravgifter. Syftet med bestämmelserna var ursprungligen att underlätta för små, innovativa och nystartade företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner.

I den politiska debatten har framförts att nuvarande regelverk möjligen inte fått det genomslag som önskats. Kritik har bland annat riktats mot att de krav som uppställs för att kunna nyttja lättnadsreglerna är för snäva vilket inneburit att färre företag än önskat faktiskt haft möjlighet att nyttja bestämmelserna. Som exempel kan nämnas att Klas Eklund i sitt förslag om en ny skattereform uttalar att instrumentet personaloptioner behöver göras mer tillgängligt genom att minska kraven på arbetad tid och lönenivåer för att underlätta rekrytering av nyckelpersoner (vårt framtida skattesystem - en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform, 2020:7). Även Högsta förvaltningsdomstolens dom från den 8 september 2020 (HFD 2020 ref. 39) tyder på att i vart fall ett förtydligande för leverans av aktier vid kvalificerade personaloptioner bör ske.

Regeringen tycks nu ha influerats av debatten och har i en inlämnad lagrådsremiss den 28 maj 2021, föreslagit ett utvidgande av de gällande bestämmelserna om skattefrihet vid utnyttjande av s.k. kvalificerade personaloptioner. Förslaget innebär i korthet att bestämmelserna ska utvidgas till att omfatta företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150 (istället för 50, som nu), att nettoomsättning eller balansomslutning i företaget som högst får uppgå till 280 miljoner kronor (istället för 80 miljoner kronor) samt att bestämmelserna ska utvidgas till att omfatta även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. De föreslagna ändringarna skulle även innebära att gällande rättspraxis fastställs och att utnyttjande av optionen ska kunna göras genom förvärv av teckningsoptioner för att på så sätt förvärva andelar i bolaget, se här. Förslaget innebär även att en personaloption ska kunna ges ut av ett företag, men ge rätt att förvärva en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Deloittes kommentar

Utvidgandet av gällande bestämmelser föreslås för att spegla samhällsbehovet, där statistik påvisat att även större bolag har problem i att rekrytera och bibehålla nyckelpersoner. De företag som omfattas av lättnadsreglerna erhåller en klar fördel genom möjligheten att erbjuda sin anställda kompensation i form av förvärv av aktier i företaget utan att det utlöser förmånsbeskattning för den anställde och arbetsgivaravgifter för företaget. Regeringen uttalar i förslaget att:

…genom förbättrade förutsättningar för nystartade företag ökar deras möjligheter att växa och konkurrera med etablerade företag. På så sätt kan den tekniska tillväxttakten öka, vilket i sin tur leder till en ökad ekonomisk tillväxttakt och förbättrade förutsättningar för ökad konkurrens, effektivare marknader och resursanvändning.

Förslaget är helt klart välkommet – men frågan är hur pass stor påverkan de nya bestämmelserna kan komma att få för det svenska näringslivet? Av regeringens konsekvensanalys framgår att förslaget förväntas innebära att uppskattningsvis 1 000 nya företag kan få möjlighet att tillämpa de nya bestämmelserna baserat på storlekskravet. Enligt Tillväxtverket finns idag ca 1,2 miljoner företag i Sverige.

De föreslagna ändringarna innebär att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av skattelättnaderna vid utnyttjande personaloptioner erhållna från sin uppdragsgivare. Detta i sig är självklart positivt, men då reglerna också innebär krav på att styrelseledamoten blir omvald under en treårsperiod för att kunna nyttja reglerna föreligger viss osäkerhet i vilken utsträckning reglerna i praktiken kommer att nyttjas.

Incitamentsprogram och optioner är ett betydelsefullt instrument som ger företag möjlighet att knyta nyckelpersoner till verksamheten och på så vis skapa större tillväxt och ökad omsättning. I en internationell kontext är det vanligt förekommande med lättnadsregler som ger företag möjlighet att i högre utsträckning låta de anställda ta del av företagets resa och utveckling. Utformningen av de svenska reglerna behöver vara konkurrenskraftiga utifrån ett internationellt perspektiv för att skapa det incitament som näringslivet efterfrågar. För att uppnå det syfte som regeringen avser att skapa med de utvidgade lättnadsreglerna kan övervägas om inte regeringen även borde se över såväl lönenivåer på individnivå som tidskravet för företagets bildande. Syftet borde helt klart vara att utvidga reglerna på så vis att fler företag än 1 000 kan få möjlighet att dra nytta av det nya regelverket.

Det är emellertid viktigt att, förutom skatteeffekterna, analysera andra faktorer som kan påverka huruvida ett incitamentsprogram ska införas och i sådant fall vilket incitament som tillgodoser företagets behov. Om du har några frågor om hur din organisation kan komma att påverkas av de nya reglerna om personaloptioner eller i övrigt har frågor avseende incitamentsprogram är du varmt välkommen att kontakta oss!